Efter storm kommer stiltje.

I natt fick vi uppleva ett rejält oväder. Vi var på väg hem från restaurangen då det först kom några droppar som enn liten varning för att sedan fullkomligt vräka ner. Blixtarna hade vi sett några på avstånd då vi satt och åt men inte tänkt mer på det. Vi tog i alla fall skydd under en utskjutande balkong medan det värsta vräkte ner. Då det lugnat sig lite så bestämde vi oss helt sonika för att gå hemåt trots regnet. Vi kunde ju inte bli mer än blöta. Väl hemkomna så brakade det loss ordentligt ute. Regnet kom i byar och det blixtrade kontinuerligt runt omkring. Då jag stod på altanen så dök bilderna som journalisterna tagit i Bagdad under bombningarna upp. Ljus och ljud stämde, dock inte anledningen som tur var. Det blev ingen avslappning i den svala kvällsluften på altanen. Bara att lägga sig i sängen för att läsa. Hade precis slagit upp boken då strömmen gick. Vad göra? Det bidde godnatt världen. Sov lite oroligt det det stormade så förbaskat ute. På morgonen var det lugnt och jag gick iväg till bageriet för att inhandla frukostbröd på rentvättade gator.

Dagarna går och vi njuter av att "bara vara" och ta dagarna som de kommer. I går hoppade vi på en sightseeing buss som gick runt hela Gozo. En fantastisk upplevelse. Det var också läckert att gå omkring i citadellet i Victoria som har sitt ursprung från 1100-talet.
Gozo är inget ställe att fara till om man vill parta loss utan mer ett ställa att bara vara på. Ett kanonställe att åka till för att uppleva lite lagom och ladda batterierna på. Så när vi kommer hem har vi verkligen laddat upp inför flytt.

Härom kvällen satt vi och tog oss något svalkande på en liten servering då "någon" ville feströka lite. Det var bara att gå in och köpa ett paket Pall Mall och en ask tändstickor. Plötsligt så var jag tillbaka i min barndoms stad. Tänk att det inte en var reklam på tändsticksasken!? "Sverige är fortfarande stort utomlands".

Så var det äntligen semester!

Efter 8 timmar i bil, 3½ timmar på flyg, ½ timma i taxi, ½ timma på färja och 10 minuter i bil (väntetider ej inräknade) så klev Ulla och jag in i en härlig liten lägenhet på Gozo. Lite fika och sedan var det godnatt efter uppackningen.
På morgonen så vaknade vi till ett strålande väder och en härlig utsikt från lägenhetens 2 balkonger/terrasser.Då vi nödtorftigt mornat oss så var vi iväg till bagariet och köpte nybagat bröd. På ena terrassen satt vi sedan och avnjöt frukosten i ljuvligt väder och skön atmosfär.

Ullas 50-års firande blev lite av en flopp. I och för sig så var jag ute i sista minuten för att boka bord och så men man kan ju ha vissa förväntningar på personalen när man talat om varför man är där. Efter att ha specificerat mer vad jag var ute efter så löste de det men det var inte med mer än ett nödrop. Sättet de gjorde det på var nonchalant och nästan otrevligt. Det var orutinerad personal men desto större anledning att lösa saker på ett bra sätt ändå. Det blev i alla fall inte alls som förväntat och Ulla var nog mer besviken än hon medgav. Besvikelsen låg också i att det var ett ställe vi blivit rekomenderade. Vi får ta om det någon annan kväll under vår vistelse här på Gozo, på en annan restaurang.

Mer om äventyren här kommer över tid. Nu ska vi bara njuta av ledigheten, för att inte tala om den goa värmen.På bilden nedan kan ni leta efter två fel. Tog bilden idag när vi tog bussen till en badstrand på norra Gozo. Alla "kommunala" bussar är av märket Bedford och är nog från 50-talet. Trots det så är de superfräscha både in och utvändigt.Vi njuter av ledigheten så mycket vi bara kan. Och det är nu ganska lätt.

PS. Fick ett sms från Jessica tidigare i dag. Hon skrev, "Var finns hundschampot? Hundjävel!". Efter ett stillsamt svar och en fråga fick jag till svar, "Griima har rullat sig i skit! Jag kräks!" Just då kändes det ganska skönt att vara på Gozo trots att jag saknar världens bästa dotter och alla djuren......

Hemma igen efter 2 nätter på tåg!

I onsdags kväll hoppade jag på tåget ner till Örebro. Jag hade tid för en anställningsinterju på torsdagen klockan 13.00. Förbindelserna mellan Östersund och Örebro är inte de bästa, så det blev nattåg både dit och hem. Självfallet blev det då en hel del tid över. Passade på att strosa runt i Örebro både före och efter intervjun. Frukost intog på Clarion hotell. Inget går ju upp mot en riktig hotellfrukost med extra mycket allt och sedan en rejäl kopp kaffe feteråt. Detta var en av de få gånger som jag inte hade en tid att passa så frukosten fick dra ut på tiden.

Upptäckte Örebro som en trevlig och vacker stad. Staden är mer utbredd än byggd på höjden och det är mycket grönt, parker och torg att vandra emellan.

Örebro slott ligger mitt i centrum som en naturlig fyr och vägvisare omgiven av vallgravar som det förmodligen finns fisk i. Jag såg ett antal som stod och fiskade runtom där.

Upplevde intervjun som lyckad för min del. Åtminstone så kändes det bra både under tiden och efteråt. Verkar vara en bra arbetsplats med bra medarbetare och ett bra ledarskap. Efter att ha fått verksamheten presenterad lite mer för mig så blev tjänsten än mer intressant (verksamhetschef för syncentralen). Det finns mycket att gå in på om jobbet som sådant men jag lämnar det därhän så länge.

Hemresan gick bra. Sov bättre på än på nerresan trots att värmen i kupen inte gick att stänga av. På morgonkulan var det bara att fotvandra från station till jobbet och börja på en ny arbetsdag. Himla tur att det är fredag i dag. En hel helg att se fram emot.

Så var vi på G igen!

Det var ett tag sedan jag skrev och anledningarna därtill är många. Nu har det lugnat sig lite och jag är ånyo på banan. Hänt sedan sist är att DM är genomfört, inga strålande resultat men jag är nöjd utifrån de förutsättningar jag och Stina hade.

Har varit en hel del fix och trix med visningar av gården. DVS städning och visning om vartannat. Nu är det i allafall klart. Köparna skrev på kontraktet idag så nu ska det bara fixas till så att vi kan flytta till vår nya lilla oas i Segersjö.

Stor del av tiden har också gått åt till att ordna till saker inför "Storsjöhoppet". Sponsorjakt, samordning och dokumentation med mera. Tävlingen genomfördes i helgen som var och vi hade en fantastisk tur med vädret. Strålande väder att ha agilitytävlingar i. Både tävlande, funktionärer och sponsorer skall ha ett stort tack för att tävlingen blev så bra som den blev. På filmen här under kan ni se mina och stinas bravader på de olika banorna. Jag är jättenöjd med våra lopp. Vi hade kontakt, fart och fläkt men framför allt vansinnigt kul. Domarna hade verkligen lyckats göra roliga men lite luriga banor. Stort tack till Frida och Emma från Åre hundrehab som gav Stina friskvårdsmassage efter loppen respektive dag. Massagen gjorde att Stina inte var det minsta stel efter tävlingsdagarna. Något jag tar med mig. Stretching gör jag redan men kommer att lägga mer tid på massage efter loppen vilket är rejält skadeförebyggande plus att vi får en bra stund tillsammans efter loppen.


I kväll embarkerar jag nattåget söderut. Ska på en intervju i Örebro vilket känns lite pirrigt så här innan. Det hör ju inte till vanligheterna att man sitter på den sidan av bordet. Oftast sitter man på den andra. Förbindelserna mellan de två Ö jag far emellan är inte så bra. Åker onsdag kväll och kommer hem fredag morgon för att sitta i intervju ungefär 1-2 timmar på torsdagen. Men det ska bli riktigt roligt trots att det finns ett stort mått av spänning med.

Flyttlasset till nya bostaden går från Halåsen i mitten/slutet av oktober så nu är det packning av nästan allt. Det brinner lite eftersom Ulla och jag drar till Malta den 19 september. Då kommer Jessica att sköta gården och alla djuren. Hon som då är nyss hemkommen från Malta.

Dikeskörningar och laddning inför DM.

Livslängden på en styrvajer till åkgräsklippare av märke och modell Stiga Villa, är cirka 10 år. Det blev jag varse i går när jag klippte gräset. For runt på de stora gräsytorna och närmade mig modigt ett djupt dike, djupaste. Med ett sardoniskt leende på läpparna vrider jag på ratten för att svänga av och klippa längs med diket. Det där leendet fryser fast i ansiktet då ingenting händer. Ratten är plötsligt alldeles lös, inget motstånd alls och framför allt ingen rörelse åt sidan. Hinner bromsa till lite grann innan jag glider över dikeskanten. Klipparen tippar och jag hoppar. Tur i oturen så slår inte klippagregatet i stenarna så knivarna klarar sig. En ostyrbar åkgräsklippare är väldigt tung att dra upp ur ett dike - bara så ni vet.Stina och jag laddar nu mentalt för att genomföra distriktets DM nu på söndag. Det är Föllinge/Krokom BHK som anordnar det på sportfältet i Krokom. Så har ni inget speciellt för er så gör gärna en utflykt dit för att titta på allt från tävlingsdebutanter till erfarna SM-ekipage. Och det finns alldeles säkert fika att inhandla också.Bilderna här ovan är tagna på DM i Timrå i fjol. Den viktigaste händelsen på ett tag hände faktiskt idag. Ulla var på mammografi med efterföljande läkarbesök vilket innan var ganska stressande. Efteråt var det bara lättnad och det gällde hela familjen. Det såg bra ut på bilderna och läkaren tyckte allt såg bra ut. Så det var med lättnad vi lämnade sjukhuset idag...

Mycket har hänt och mycket är på G.

Nu har bilderna från Fäviken kommit. Tack till Emma på Åre hundrehab som tog dem. Stina tycker som vanligt att det är vansinnigt kul med agility.
Här ser det ut som om hon hoppar ut i världen via däcket och i slalomet påminner hon lite om Toker då han och Prosit dansar med Snövit på julaftonens Disneyprogram.

Vi har varit, ja egentligen är det Ulla som varit hamstervakt åt "Sötis" under tiden som ägarfamiljen var i Bulgarien. Jessica blev riktigt förtjust i den lilla gnagaren. Själv trodde jag vi flera tillfällen att vattenkokaren var på då han motionerade i sitt hjul. Det är ju inte de ljud som jag normalt hör ute i köket, roterande hamsterhjul - alltså. Jag trodde att någon hade flyttat vattenkokaren till hörnskåpet. Men "Sötis" bur var placerad uppe på skåpet för att vara på behörigt avstånd från våra duktiga jaktkatter.Ulla och jag var ute och cykelrastade hundarna en kväll. Jag såg att det var något som rörde sig på marken. Snabbt fångade jag det lilla hoppande djuret och lade det i handen på Ulla. Hon älskar ju alla små djur, så även denna lilla groda. Dock så pussade hon inte på den vilket jag var tacksam för...Senare på kvällen så låg det två stycken tjejer och myste tillsammans i sängen. De tycker verkligen om varandra, Millan och Stina.

Förberedelser inför vintern görs. I helgen töms ligghallen och skithögen. Tack och lov att jag får låna traktor av grannen. Men skåpan behöver ändå handfyllas eftersom jag inte kommer in med traktorn. Fint värre blir det, både inför vinter och flytt.

En vecka har gått sedan Fäviken.

Det har gått en vecka sedan jag och Stina var på Fäviken och hade uppvisningar. Det blev sammanlagt 6 uppvisningar. Vi gjorde 2 per dag och det gick som smort. En publikfavorit blev när en ur publiken fick komma in och handla Stina på en enklare bana. Första gången var Stina lite tveksam men sedan tog hennes intresse för jobbet med hindren över. Dock tyckte hon nog att de publika förarna var lite långsamma för hon fick skälla lite på dem så att de ökade farten. Så nu är det bara att lägga 2010 års Fäviken game fair till handlingarna. Som ett tack för lån av hinder med mera så kommer Royal Canin att sponsra med lite priser till Storsjöhoppet. Emma, en praktikant på Åre hundrehab fotade en del på uppvisningarna och när de bilderna kommer så läggs de ut på bloggen.
Nästa år kanske det är någon annan som kör uppvisningarna i agility på Fäviken. Är ju trots allt en bit att åka från Segersjö till Fäviken. Men är sponsorn nöjd med de tidigare årens insatser så står de kanske för resan?

Veckan innan Fäviken så hade jag semester vilket var riktigt skönt och välbehövligt. Nu har jag varit igång en vecka och ser kanske inte direkt fram emot att jobba nästa vecka. Ser dock tämligen positivt på tillvaron för i september far jag och Ulla till Malta i 2 veckor - det blir en semester som heter duga. (undrar om det går att blogga från ordinarie dator därifrån? En sak att kolla med telia, min leverantör av mobilt bredband).En kväll i förra veckan såg jag och Jessica något riktigt häftigt när vi åkte hem från jobbet. Precis nedanför backen hemmavid var det 2 kungsörnar som cirklade lågt och skrek efter något. Kanske var det lockrop på avkomman att pröva sina vingar? Så nu håller vi ett extra öga på både hundar och katter när vi är ute. Men snacka om att det var mäktigt att se två kungsörnar på så nära håll.