söndag 19 januari 2014

"Murphy"! En kompis jag gärna varit utan...

Är man nöjd eller bara jättenöjd!
Hemkommen från jobbet i torsdags vrider jag på huvudströmbrytaren, vrider på nyckeln och trycker på startknappen samtidigt som jag ger lite gas. Br-br-brum så startar motorn trots att den stått i två år. Sladdar omkring och röjer undan de 2 decimetrar med snö som ligger på gårdsplanen och vägen. En timme senare är det klart och jag är inte ens svettig. Heja traktorn, aldrig mer en snöslunga. Möjligtvis en att sätta på traktorn

Jag verkar även ha fått en ny kompis, Murphy. Inte utan att jag börjar fundera på vad som sker omkring mig ibland. I synnerhet kopplat till våra fyrbenta vänner.
Lagen om alltings...
Det började med att Griima var halt. Då det löst sig så slet hon upp trampdynan på höger tass, (2 trampdynor). Precis då det börjat läka så var det dags för vänster tass trampdynor. Verkar som om huden på trampdynorna bara släpper då det är isigt ute. Funderar på om hon tidigare har förfrusit tassarna utan att jag märkt det. Förra vintern var detta ett återkommande problem vid 3-4 tillfällen.
Nu är det tassbandage på bägge baktassarna och hon ser riktigt ömklig ut där hon haltar fram. Hon verkar som tur var inte ha särskilt ont. Det var bara den första dagen som hon hade ont, nu är hon bara väldigt försiktig.
Så den svart/vita raketen får nu en icke önskvärd vila. Griima ser väldigt ledsen ut då jag tar med mig Stina och Wynja på träning eller promenad. Stackars Griima och jälla vinter.
Har prövat att göra "överlevnadshalsband till hundar. Dessa saknar precis som vanliga "överlevnadsarmband" både kompass, kniv, fiskeredskap och nödlivsmedel men de blir snygga och praktiska. Har så här långt gjort ett rosa. Ett rött och ett i camo står på tur när jag får halsmåtten.

Segersjö har skaffat ett nytt hinder. En komplett mur som håller tävlingskraven för alla tre storleksklasserna. I dag testades den på träningen. Wynja tog den utan minsta tvekan. Inte ens tillstymmelse till att "mellanlanda" på krönet.
Dagens träning gick lysande. Stina for som en stormvind och sökte sig verkligen framåt mot nästa hinder och vidare framåt. Glädje och lycka...
Wynja gick även hon super. Körde alléslalom med henne. Nu står pinnarna i rak linje men lite utåtlutade och man ser riktigt hur hon börjar slingra sig fram mellan käpparna. På filmsekvensen nedanför ser ni att det går riktigt bra och att hon tycker det är riktigt roligt. Precis som husse.

Körde även lite kombinationer med hopp, mur och tunnlar med det lilla livet. Följsam och sökte hinder på ett framåt sätt. Prövade också att köra lite hoppträning med tre hopphinder som stog ganska tätt på varandra för att se hur hennes hoppteknik såg ut. Det kan nog bli bra när det bär iväg till start nästa år. Till våren blir det balanshinderträning för min lilla röd/vita sötnos.