Det känns lite som om världen har stannat av. Allting har ställts in. Bortsett från Corona som huserar fritt. Ja vi har alla nog fått ta oss en funderare på livets förgänglighet och hur sårbara vi faktiskt är i samhället. Bara tråkigt att det ska till ett virus för att vi ska få upp ögonen. Det finns trots allt lite vinster när samhället går på sparlåga. Bara det att man gör saker tillsammans inom familjen och inte var och en på sitt håll. Folk kanske till och med börjar lära känna varandra och prata med varandra istället för att rusa mellan olika aktiviteter. En tid för eftertanke och reflektion. Till och med miljön verkar ju återhämta sig lite när den får vila från oss människor. Tänkte då närmast på de filmklippen jag sett från Venedig med delfiner och fiskstim i kanalerna nu när bottensedimentet lagt sig och vattnet blivit klart.
Min bok är klar
Min bok "Börja med viltspår" har kommit från tryckeriet i Milano. Den blev just så bra som jag hade hoppats. Att lägga sig till med epitetet författare kan kanske vara lite storvulet men jag har ju faktiskt producerat en bok, så varför inte😀
Hälften av den första upplagan är redan ute hos nya ägare och jag hoppas att de är nöjda. Jante eller inte så är jag faktiskt både stolt och nöjd över det jag gjort. Att ha fått ner mina tankar och erfarenheter på pränt känns lite oväntat men också himla roligt.
Mycket vilt är det
 |
Flocken med rådjur som vi har runt oss. Här äter de vårelden utanför köksfönstret
|
Jag vet inte om det är mer vilt runt Bolltorp än vanligt eller om det bara beror på att man ser det. Både rävar, rådjur, dovhjort, älg och hare far fram på ängarna. Som om det inte var nog med det så har både tranor och sädesgäss börjat ockupera ängarna runt ikring. Detta till hundarnas stora glädje då de hittar lite andra typer av snacks att smyga i sig.
Tyvärr stör det även spårarbetet. Wynja som är mer van bryr sig inte nämnvärt medan de två yngre odågorna kan få lite koncentrationssvårigheter. Tur att jag har hyfsat bra koll på hur de ser ut när de arbetar så att jag kan läsa av dom och se var de är någonstans mentalt. På spåret eller i någon annan doftbubbla😵
Tji Jämtland
Det var bara att vackert stanna hemma för att inte bidra till smittspridningen. Varken jag eller hundarna får uppleva glädjen av att kasta sig ut i vit djupsnö den här vintern. Men det lär väl bli vinter nästa år också. Inte heller får vi gosa och leka med Max. Vi får helt enkelt lugna ner oss till pandemin avtar. Trots att det känns riktigt tråkigt så känns det också helt rätt. Dels med tanke på hur det ser ut i omgivningen men även hur fort det kan gå med ökad sjukfrånvaro på jobbet. Skulle inte kännas helt rätt om jag är i Jämtland och det samtidigt är kaos på jobbet med hög frånvaro och kaos för de äldre.
