Jackosar, tyskar och en och annan holländare....

Ligger i soffan och har ont i rumpan. I fredags och lördags så sprang jag och Griima som besatta då vi gick en tävlingskurs för Malin Lindskog. Jag hade fått kursen som tack för att jag hjälpt till med att introducera ett ekipage i agilityns härliga värld. Det var det bästa tack jag kunde få. Vi var bara tre kursdeltagare så det blev intensiva timmar av träning. Inte utan att jag blev imponerad över Malin som instruktör. Även om hon är ung så vet hon vad hon talar om och hon kan tala om det också med en hel del skinn på näsan. Jag brukar ju vara ganska rapp i truten men jag kom faktiskt till korta.

Griima och jag lärde oss en hel massa. Ja inte hon så mycket som jag. Det var jobbigt i huvudet för hela mitt tänk med att jobba med Griima på banan var jag tvungen att revidera. Det kommer att bli svårt men det kommer att bli bra. Har fått ännu mer blodad tand för att köra mer offensivt och inte "sejfa". Vi sprang på klocka både med och utan hund. Konstiga byten och svängar. De kallades för jacko, tysk, holländare och gud vet. Vad som är vad har jag inte en aning om men bra var det. Bara att börja träna och lära sig lita på Griima och ge ansvar och inte ha ett så förbaskat stort kontrollbehov.

Som avslutning på lördagen så fick jag kanontips på hur jag och Griima ska få till högerslalomet. Och så provade vi running på A-hindret med "bumbers". Gick skitbra så jag provade på balansbommen också. Underbart hjälpmedel så nu ska det fixas "bumbers" och tränas "running contact".
Tack Malin för två givande dagar och tack till Caroline och Xindy som fixade så att jag fick gå kursen. Ni har igen det längre fram.

Över den Bolltorpska grönskan har idag den blå/gula vajat i vinden. Det har varit ett underbart väder hela dan och lagom till det var dags att sätta sig i soffan så kom det lite regn. Ulla och jag tog en rejäl promenad där även två av de fyrfota fick följa med. De lyckliga två kom från familjen "canis".

Altanbygget går framåt med rejäl fart. Idag har de flesta bärreglarna kommit på plats samt huvuddelen av regelverket för frisen. Lite trixande kvar när vädret tillåter för att hela ramen/stommen ska vara klar att kläs med trallvirke. Just det, altanen ska ju byggas runt hörnet på baksidan med 2x2 meter. Summasummarum så kommer vi ha en altan på minst 56 kvadratmeter när llt blir klart. Det blir bra, det blir snyggt, det är skitkul att bygga. Enda abret är att det tar på gubbens rygg. Men det är väl bara vekhet som försöker lämna den späda "gosskroppen"

Stina, som medicineras för en "skada" på ryggen ska imorgon tillbaka till Annalysen för att få rehab. Vibbraplatta samt massage och stretchningsövningar som jag och Ulla ska lära oss för att köra hemma. Just nu är jag jättenöjd med att jag har dubbelveterinärvård på Folksam. Då ingår ersättning för både medicin och rehab. Dessutom ett kanonfint bemötande då jag pratade med dom om skadeanmälan.

Skadan till trots så är ju Stina en livnjutare av stora mått. Hon hittar de goaste och mest vilsamma ställningar som går i våran soffa. Självklart så ska det vara en mass kuddar involverade för annars är det ju inte så mysigt.


För en del kommer ljuset alltid att lysa. Men då jag behöver energin till trevligare saker än att fokusera på gnälliga, ryktesspridare, skitpratare, energitjuvar, och annat löst folk så har jag för dessa av besparingsskäl släckt ljuset. Må de gå vilse och aldrig dyka upp igen. Till er andra glada, inspirerande och energigivande medmänniskor lyser alltid ljuset i tunneln, även om det ibland kan kännas mörkt och tungt.
Räds då inte mörkret - tänd ett ljus.