fredag 5 april 2019

Spår och snår...

Spårarbete i beige terräng
Jag har ju fördelen med att ha nära till och ibland mycket nära till spårmarker. En dag i helgen som varit lurade jag med mig Ulla ut. Dels för att hon skulle få se hur Ambie arbetade och dels för att ta lite kort. Hon lyckades bra med att göra båda sakerna. Framgent kanske hon tar Ambie och spårar själv. Det fotomässiga resultatet ser ni här nedan. Det lilla rödvita nystanet i täten är Joykooi Amber, Ambie i folkmun. Den stora klunsen i slutet av linan är undertecknad.
Spårupptag.

Spår i snår.

Lyckligt ekipage vid spårslut.

Stolt viltspårare med klöv i mun.

Det är alltid samma lyckliga känsla jag har
då hundarna stolt får bära hem klöven.
Med beige terräng menar jag att det ännu inte hunnit grönska utan det mesta är dött sedan i fjol. Livet i grönt ligger och spirar precis utom synhåll och bara väntar på att få liksom explodera. Explodera i olika gröna livgivande nyanser.

Även Lilo och Wynja fick spåra men då utan fotograf. Wynja visade verkligen hur roligt hon tycker det är med viltspår. Även om kroppen är lite tyngre och osmidigare av dräktigheten så visar hon inget av detta. Lugnt metodiskt och säkert spårar hon sig fram till klöven. Det blir inga långa eller ansträngande spår men det är en utmärkt mental träning. Hon fokuserar lite på annat än sparkande valpar i magen.

Ambie tjuvtränar agility med matte



Flockens minsting både i ålder och storlek verkar äntligen ha hittat det här med agility. Ambie följer Ulla bra och maxhoppar över låga hinder med bra fart framåt. Korta och lite intensiva kombinationer med paus emellan så går det bra.
 

Nu dröjer det inte länge

Snart lämnar de kyliga kvällarna och nätterna plats för värme och ljumma vindar. Vintern försvinner med en sista suck och vi kan lägga undan toppluvan och långkalsongerna för denna gång.
Det har blivit ljusare längre på kvällarna vilket inbjuder till mer utevistelse och aktiviteter med de fyrtassade, hårbeklädda flockmedlemmarna. Låt det dröja till nästa höst och vinter för jag saknar er inte ett dugg..