😊Valpar och hjärta☹

Valparna växer och frodas. I dag har alla valpar passerat sin dubblering av vikt sedan de föddes. På bilden syns det tydligt vad de växt till sig på bara 11 dagar.

Wynja har visat sig vara en alldeles utmärkt mamma till sina valpar. Hon tar hand om dom precis som det är tänkt att tikar ska göra. Det är först nu som hon börjat lämna valplådan lite längre stunder. Detta då valparna växt till sig och kan hålla värmen bättre själva och att det är lite längre mellan måltiderna.

Det blir en massa valpmysbilder för er att sitta och drömma om. Om ni vara visste vilka härliga små pipande ljud de gör och vad gott de luktar. Nu väntar vi med spänning på både att FCI godkänner vårt kennelnamn samt att dessa små liv börjar se och röra sig runt än mer. Vi har ju annonserat på svenska kooikerhundklubbens hemsida  men kan inte lägga ut annons på SKK´s sida förrän de är registrerade. Vi har några intressenter men skulle någon annan vara intresserad så är det bara att höra av sig till mig eller Ulla. Den seriöst intresserade kan även få följa valparnas utveckling på en Facebook sida. Det är där vi lägger ut de flesta bilderna och filmerna för de som är intresserade av Wynjas valpar. Lite exklusivt ska det ju vara😊

 Det lär inte dröja mer än någon/några dagar innan de öppnar ögonen. Redan nu kan man se att det rör sig i ögonlocken. Precis som om ögonen vill komma fram och se vilken värld de har fötts till.De håller på att prova sig fram till någon form av att gå på sina små ben. Just nu är det väldigt vingligt och är nog mer någon form av krypande än gång och ålande. Det kommer nog att bli jobbigt för Wynja i början när det är fem stycken som drar runt som yrväder. Tar nog en dag eller två innan hon vänjer sig men jag ser fram emot att se valparnas utveckling och framstegen de gör.

Förkylningen verkar inte vilja ge med sig. Känns som om den tagit omtag och utvecklats till något annat de senaste dagarna. Har fått lite känningar av yrsel och trötthet som jag inte haft tidigare. Likaså har hostan blivit annorlunda och det är lite tyngre att andas än tidigare.

I går kväll snurrade det till och svartnade för ögonen en kort stund då jag var i hallen. Ulla bad att få känna på min puls. Hon tyckte den var rejält oregelbunden. Hon ringde direkt till 1177 men då det var lång väntetid ringde hon 112 för att rådgöra. Efter att ha pratat en bra stund ville de prata med mig också. Efter att ha pratat en stund om hur jag mådde och kände mig så säger dom att de skickat en ambulans. De misstänkte att det kunde vara en liten infarkt, men inte säkert. För säkerhets skull skickade de ut en ambulans så att de kunde ta ett ekg och kolla övriga värden. När de sa att de skickat en ambulans blev jag orolig. Trodde mest att Ulla överreagerat av omtanke om mig!? Nu inser jag att det inte är någon lek utan det är viktigt att lyssna på kroppen. Insåg också att jag inte är någon ungdom längre. (bara det är ju svårt att smälta).

Blodtryck, puls och temp var bra men jag hade lite mer än vanligt episoder av dubbelslag vilket uppfattas som om pulsen är väldigt oregelbunden. Det var i alla fall ingen infarkt eller hjärtmuskelinflammation. Däremot fick jag förhållningsregler om att ta kontakt med vårdcentralen idag för att ta flera prover och göra en uppföljning på hjärtat. Tack till ambulanssjukvården för ett bra bemötande samt att ni tog er tid att förklara för mig vad det var som hände med mitt hjärta. Det var inte utan att jag fick en tankeställare och började fundera över en hel del saker.

Efter besök på vårdcentralen blev jag väl inte så mycket klokare eller friskare. Fick hostmedicin och meddelades att de skulle ringa om provsvaren. Så jag väntar…. Vad gäller hjärtat så skulle jag höra av mig om arytmierna fortsatte. Skulle då få en remiss för uppföljning. Ja det verkar väl inte vara någon fara men är det konstigt att man är lite orolig?