tisdag 9 september 2014

Ett KM, två pinnar och ett fall. Vilken hundhelg!

På fredagskvällen den 5 september var det dags för det årliga klubbmästerskapet i agility på Örebro brukshundklubb.
Det hela startade med agilityklass och mina båda töser gjorde bra lopp. Griima skaffade sig 5 fel på en vägran tack vare husses klantighet och likadant var det med ett kontaktfält för Stina på balansbommen. Annars gick det jättebra för oss och vi var nöjda.
I hoppklassen gick det också riktigt bra. Båda nollade men Griima var lite seg men det kan nog bero på att Stina gick som aldrig förr. Helsicke vilken fart hon hade. Det var inte utan att det var lite svårt att hänga med, eller åtminstone väldigt ovant att gå så fort fram på banan. Jag fick verkligen jobba för att hänga med.

Det hela slutade med att Stina tog en andraplacering i largeklassen!! Jag tror Griima hamnade på en fjärdeplats. På plats tog de bara fram 1-3 i respektive klass. Väntar med spänning på helheten. Vill ju även se hur det gått för de andra ekipagen.
Emma från Frövi dömde och hade gjort roliga banor med lite trixigheter i. Och jag tror nog att jag pratar för alla då jag säger att det var en riktigt trevlig kväll. Vi avslutade med att bygga upp hoppbanan inför lördagens tävling.

Precis innan jag for hemifrån på lördagsmorgonen så ropade Ulla. Hon önskade oss lycka till och sa att hon hade en känsla av att det skulle gå bra för mig och Griima. Bra var bara förnamnet. Tillsammans vann vi hoppklassen och tog vår 5:e pinne. Agilityklassen gick nästan lika bra. Med en 2:a placering hämtade vi hem den 3:e och sista pinnen. Klart för uppflytt i båda klasserna och nu börjar funderingarna på om och i så fall när vi ska upp och debutera i trean.
Dessa båda lopp finns på filmen nedanför.


På Söndagen gick det inte lika bra. Diskade oss i båda loppen. Fel tunnelingång och negligering av ett hinder, allt som vanligt husses fel. Kändes dock bra för de svåra sakerna fungerade bra. Blev dock orolig på sista loppet då Griima gick omkull efter ett hopphinder. Det var då vi skippade hopphinder och bara jollade runt den sista biten för att se om hon hade skadat sig. Hon visade inget på banan, inget på kvällen och inte heller något dagen efter. Tur i oturen för det hade kunnat bli en ordentlig sträckning. Jag såg bara i ögonvrån att hon gick omkull men på filmen syns det att hon går omkull rejält på bogen. Lägger inte ut den filmen. Ni får nöja er med superloppen här ovanför.
Trots diskarna på söndagen så är jag riktigt nöjd med tävlingshelgen.