Dags för lite uppdateringar vad gäller det Bolltorpska livet. Varje dag är lite som en plåga. Lider med min kära fru som fått "frozen shoulder". Hon har klara problem att röra sin arm och har ont mest hela tiden trots starka tabletter och "tens-apparat". Detta till trots så härdar mitt hjärta ut. Men ibland blir det bara för mycket. som en gång för några dagar sedan då ryggradsreflexen slog till och hon inte tänkte sig för. Hon upptäckte en spindel i soffan och skulle slå bort (ihjäl) den. Naturligtvis drog hon till med högerarmen vilket resulterade i mycket högljudda smärtuttryck vilket nästan skrämde livet ur mig. Tänk vad bra om hon hade måttat med vänstern i stället, annat utfall. Död spindel och ingen smärta....
Linus, vår lilla gangster, har nu blivit kastrerad. Vi for iväg med honom och Millan till Kristin. Millan var lite dålig och blev undersökt med en penicillinkur som resultat. Hon är nu helt bra. Kastreringen av Linus gick bra, ingen följdverkning av ingreppet. Däremot var det spännande att se hur han kämpade emot nersövningen. Han ville verkligen ligga med huvudet upp men se det funkade inte. Han somnade in fint så att operationen kunde genomföras utan problem. Kristin är både duktig och snabb.
Väl hemkomna låg Linus och sov mest hela dagen. På kvällen kröp han upp till Stina i soffan och ville nog hade både sällskap och värme. Stina som är som hon är bjöd på båda delarna. Vår lilla husläkare vad naturligtvis tvungen att kolla med nosen på Linus operationsställe så att det inte var några problem. Då det var klart och hon kunde vara lugn så somnade de båda in bredvid varandra, snusande och snarkande ikapp.
Som min lillebror för ett tag sedan så fint uttryckte det på facebook så har storebror fastnat i det så kallade paracordträsket. Det mesta är nog snart försett med knopar och flätningar i diverse olika färger. Allt från ryktborstar till handtag på ryggsäck samt ficklampor. Det var länge sen jag hittade något som var så kreativt och rogivande. Skönt att bara sitta och vara samtidigt som fingrar och ögon har fullt upp med knopning.
Handtagen på ryggan gjorde den riktigt bärvänlig. Tovkrattan får jag nu ett betydligt bättre och skönare grepp om då hundarna ska ryktas. Gjorde även ett kort grimskaft som Ulla kan ha sittande på grimman hela tiden om hon skulle få någon svårfångad häst. Sannolikheten för det är inte stor, men ändå.
Annars rullar allt på i sakta mak. Har lyckats med konststycket att bli lite påhoppad på en facebooksida. Berör mig inte alls eftersom det mer handlar om folk som inte vill att andra tycker olika. Men de kanske mognar de också, om än lite sent då redan befinner sig på 35-40 plus. Ja, ja dessa energitjuvar är lämnade på vändplan och försöker väl fortfarande komma vidare på sitt sätt vilket nu inte visat sig vara så lyckat...
I morgon bär det iväg på årsmöte på Örebro BK. Blir nog lite småspännande. Resan dit har inte varit så himla lätt för styrelsen och några andra. Att lösa saker efter andra är inte alltid det lättaste och det blir ju inte bättre av att de som ställer till det tvår sina händer och lägger över ansvar på andra. Trevligt ändå att möta medlemmarna i ÖBK.
I veckan kommer jag att gå på kvällskurs. Det är studiefrämjandets L1 som är den grunden som krävs för att kunna gå vidare på någon av SBKs instruktörskurser. Ser fram emot att träffa nya positiva människor. Det är alltid roligt att få trampa på nya vägar.
I och omkring Bolltorp kommer vintern och försvinneri omgångar. Nu är det snö ute, igen. För några veckor sedan var det nästan snöfritt men nu ligger landskapet täckt under ett decimetertjockt snötäcke. Skönt att det bara är några minusgrader och hyfsat före. Om det inte är för halt så kan jag få med mig Ulla ut på promenader. Då det är halt så får hon hålla sig inne för varken hon eller jag vill vara med om att hon halkar till och slänger ut med armarna för att inte trilla. Allt för att inte förvärra den smärta och värk som hon redan bär omkring på. Hoppas att hon snart blir bättre och att vi klarar oss från influensa.....
