En av årets få tävlingar och lite funderingar om livet

Varje gång jag ser den här bilden kommer jag att tänka på en chef jag hade i landstinget. Han pratade alltid om att tänka utanför lådan! Jag har inga problem med det då jag vet att man skapar sina egna begränsningar. Lever man med en världsbild där allt är styrt så bygger man ju in sig i en låda av större eller mindre modell. Vi som jobbar med hund i olika former vet att lådorna inte finns utan är rent imaginära.

På Sunne jaktmässas hemsida upptäckte jag att de satt ihop en film från årets mässa. Wynja och jag är med i den. ( Vi kommer ca 1:40 minuter in i filmen). Bra reklam för både ras och agility på en jaktmässa. Såg att jag och Stina var med en kort sekvens i förra årets film. (1:36 minuter in i filmen https://www.youtube.com/watch?v=UFUkG2MUhZI )

Av olika anledningar så har det inte blivit så mycket tävlande i år. Skadade hundar och arbetsplatsbyte skapar ju vissa begränsningar på gott och ont.

Stina har blivit gammal och grå. Hon har åldrats fort sedan i våras. Trots problem med artros i tassarna och sämre hörsel så är hon fortfarande väldigt pigg för sina 13½ år. Hon verkligen njuter av att vara nära och ligga och mysa i soffan eller sängen.
Hennes ålder blev mycket tydlig när vi hade uppvisningar på Sunne jaktmässa. Även om hon bara skulle visa några enklare moment i hinderinlärning så hade hon problem att fokusera och i vissa fall hålla balansen. Men hon charmade ändå publiken med sitt avslappnade sätt och passande "olydnad". Varför stå när man kan sitta? Och varför göra något när man kan ligga på rygg i gräset och njuta. Det var en bra avslutning på hennes karriär som uppvisningshund. Nu får hon njuta av pensionen så länge det går.

Wynja har "augustisnurren" och clubshowen (Svenska kooikerhundklubbens rasspecial med agility KM) framför sig.
Vi ska också försöka få in lite viltspårträning och kanske något prov framgent.
Funderar också på att eventuellt göra ett BPH med henne men det blir till våren. Vi får väl se hur det gör med löp och eventuell parning.

Stina 13½. Wynja 4. Griima 9.

Det var några år sedan denna bilden togs. Flocken håller fortfarande ihop och är ett homogent gäng med fyrtassade.
Detta är ju både på gott och ont. Då flocken har en ganska mixad åldersstruktur så kan de inte hålla ihop för alltid utan det blir förändringar per automatik då åldern tar ut sin rätt och de vandrar över regnbågsbron. Samtidigt är det ju en av världens mest naturliga saker. Allt och alla ska den vägen vandra. Det vet vi med säkerhet. Det enda vi inte vet är när det är dags. Är alltid tungt när en i flocken är sjuk eller inte orkar med livet längre. Trots att det är tungt så är det ett ansvar vi tagit på oss som hundägare att göra våra vänners liv bra men även att inte tveka då de inte har möjlighet att vara friska längre.

Dags att lämna de mindre muntra funderingarna och istället se det glädjande med att ha hund. Genom åren har jag sett en mängd med bilder på hundar i olika konstellationer och alla har varit fina på sitt sätt. Häromdagen fick jag se en bild som verkligen berörde mig på djupet. En av anledningarna är nog att den inte är i färg utan den lyfter fram känslan. Det var en vän från kooikervärlden som delat ett minne på facebook. Har sparat ner den och tittat på den en del. Ville så gärna dela med mig av den och frågade om jag fick lägga ut den på min blogg. Svaret var ja, så här nedan har ni den.

Bilden är från 2015 och visar Anya (Miltassias Anya av Lyster) och hennes valp Polly (Miltassias Polly av Yale). Jag tycker att bilden visar kärlek, tillit, omtanke och trygghet. Själv tycker jag den är helt underbar.

Till slut ett par klipp från augustisnurren. Hon är inte den snabbaste hunden. Men oj vad hon är hindersäker. 4 starter utan hinder eller vägran! Lite tidsfel - ja, men det är klass 2 och riktigt bra konkurrens.

Nu laddar vi om för Skooi´s Clubshow med km i agility samt rasspecialen. Undrar hur det går med utställningen? Pälsen på svansen har ju inte hunnit växa ut ordentligt efter operationen av varbölden. Wynja har bara 60% fana. Ett träningstillfälle och en möjlighet att träffa trevliga människor helt enkelt...