Gammalt, nytt och lite sjukt...

Efter tävlingen i Fagersta så gav Tassemobilen upp. Bakaxeln lade helt ner sin verksamhet vad gäller fjädringen. Det var en sådan där torsionsfjädring som är inbyggd i bakaxeln så det var inte bara att byta fjädrar. Hela axeln skulle behöva bytas. Det var bara att inse att bilen gett det den har. Trots lite reparationer så har det genom åren varit en billig bil. Årsmodell 2006 som köpte 2008 och Tassemobilen har sedan dess tjänat mig och hundarna väl.
Mycket letande på nätet. Ja det var mest Ulla som letade då hon är betydligt bättre än mig på det här med att leta saker på nätet. Efter ett antal kollar och provkörningar av olika bilar blev det ännu en berlingo. Årsmodell 2013 som gått 7000 mil. Nu står Tassemobil.2 på gården och inreds/pimpas succesivt till ny hund- och Thomasbil. Blir riktigt bra och är en fröjd att köra jämfört med version .1

Det har kommit en ny medlem till den Bolltorpska flocken. För lite mer än 2 veckor sedan flyttade Felix in. En pigg och nästan liten för framåt kattkille. Han togs snabbt upp i hunddelen av flocken medan det tar lite längre tid för Puma att ta till sig det lilla monstret. För ett litet monster är det. Hans ego är för stort för hans eget bästa i vissa lägen. Hundarna accepterar honom men har fått börja säga till på skarpen då han inte avbryter sina attacker i tid. Wynja som är fostrad av den nu bortgångne Linus leker och busar alldeles fantastiskt bra med den lilla håriga killen. Mina ben ser däremot ut som jag gått barbent genom ett antal rosenbuskar. Småsår och rivmärken överallt.

Dessutom har det lilla livet lyckats med konsstycket att få oss att ta sönder möblerna så att han slipper! Häromkvällen kröp han in i ryggstödet på ena fåtöljen. Ett ömkligt mjauande fick oss att leta i hela huset innan vi upptäckte vart han tagit vägen. Trångt på väg in men för trångt på väg ut. Det var bara att lägga omkull fåtöljen och såga upp en större öppning mellan 2 trästycken....

Efter en vecka på det nya jobbet så visar det sig att jag gjort helt rätt som sökte mig vidare. Betydligt bättre förutsättningar till att lösa tilldelade arbetsuppgifter och uppdrag. Jag har blivit väl omhändertagen och är mitt uppe i introduktionen som min chef håller i. Inte en enda gång har jag svängt åt fel håll vid utfarten till 52:an. Vänster - Katrineholm. Höger - Kumla. Det är som om bilen själv väljer höger. Liksom hur svårt kan det vara.

Vi har nu bestämt oss för att para Wynja. Det blir med Dalton då vi får mycket stöd runt hela tilldragelsen. Dessutom har jag helt andra förutsättningar utifrån mitt nya jobb i Kumla kommun.
Men innan löpet ska hennes svans opereras. Hon har en knöl som veterinären tror är en tumör. Så den 15 juni blir det operation så får vi se om det är någon fara eller inte med det som växt till sig utan medgivande på hennes svans. Vi trodde att det var en förkalkning efter att hon gjort sig illa eller något. Tur man har en veterinär som gör hembesök för hästarna och passar på att kolla av hundarna samtidigt. Stina fick gå på en rimadylkur då hon fått artros i falangerna och hade inflammation där. Men redan efter någon dag med tabletter rör hon sig som en helt annan hund. Skönt att den gamla damen slipper att ha ont i alla fall. Trots sina 13½ år så är hon ju fantastiskt pigg och glad. En riktig livsnjutare som verkar vilja göra sken av att höra dåligt och dra nytta av sin ålder...
Just nu är jag lite spänd och väntar på hur operationen ska gå. Innan operationen ska ju patienten vara fastande. Vet ni hur jobbigt det är att se in i ett par bruna kooikerögon när de andra i flocken får frukost, men inte hon. De såg så sorgsna och frågande ut att det riktigt skar i hjärtat.

Nu hade vi allt en riktig bonntur. Ulla ville att veterinären skulle kolla så att det inte var en böld. Tror ni inte "på killen med horn" att det var en böld. Plötsligt blev det helt andra förutsättningar. Även om det "bara" var en böld så ska jag väl inte ropa hej då det kan vara lite lurigt med infektioner i anslutning till leder och så. Men det var i alla fall ingen tumör och det kändes som en stor lättnad...
Ulla tog en bild på en trött liten tjej som precis kommit hem med Matte.

Hittade en t-shirt av bra kvalitet men även med en något utstickande text. Jag har ju lite svårt att ta till mig den där bollsporten som de kallar golf. Vad ger det att gå runt och slå skiten ur en liten vit boll!?

Det blir besök av den Bolltorpska flocken på Sunne jaktmässa även i år. Att få vara en del av aktiviteterna i denna härliga miljö känns riktigt bra. Vill ni uppleva en mässa i herrgårdsmiljö så missa inte den 5-6 augusti i Sunne.