Förkylningen som bröt ut i förra veckan verkar inte vilja ge
sig. Det värsta har lagt sig men den verkar ha stabiliserat sig i någon form av
normalläge. Snorar och hostar mest hela tiden. Hade jag haft ett annat jobb
hade jag nog varit tillbaka på arbetsplatsen. Men risken att smitta ner
personal och boende är för stor. Att smitta de boende kan få stora konsekvenser
då många av dom inte är så starka i sig.
Får bli en kontakt med vårdcentralen idag. Blir också ett
samtal med min chef för att få lite råd. Det här är en helt ny situation för
mig. Jag har aldrig varit sjuk så att det påverkar mitt jobb på så sätt att jag
inte kan gå dit. 
Det har varit några fantastiskt fina dagar ute. Precis under
nollan och solsken. Tyvärr har det bara blivit korta stunder av frisk luft. Det
har varit när hundarna rastats och det var en ansträngning i sig. Jag var
alldeles svettig bara av den lilla ansträngningen att gå ute en kort stund.
Valparna som kom i lördags är i och för sig en glädje men
det är svårt att njuta fullt ut av den. När man ska gulla lite med en valp så
kommer det oftast en nysning eller hostning. Och det beror inte på valpallergi.
Samma sak är det att hänga över valplådan, då känns det som om näsan ska trilla
ner i lådan med det tryck som uppstår i bihålorna. En riktig ”mancold” med
andra ord😊
De fem små liven växer till sig dag för dag. Alla fem gör en
stabil viktökning varje dag. Man ser också att deras färgteckning utvecklas och
framträder mer och mer. Deras individuella drag kommer fram och de visar även
lite temperament utifrån hur de låter när de ska äta och inte hittar direkt.
Det går att höra skillnaden på irriterade pipanden och nöjda pipanden men även
pipandet då de vill bli uppmärksammade.
Stina och Griima håller sig borta från valprummet trots att
dörren är öppen. Det är bara när jag går in som hon försiktigt smyger efter för
att få en glimt av de små. Wynja har järnkoll på vilka som kommer och går i
rummet. Så länge Stinna bara är innanför dörren går det bra. Annars kollar hon
in besökaren med skarp blick vilket skulle kunna få vem som helst att backa.
Wynja sköter moderskapet med förtjänst. Är dock lite orolig
för att hon åsidosätter sig själv för mycket. Blir matning och vattning i lådan
samt snabba rastningar. I dag har hon börjat visa lite mera av att inte vara så
kontrollerande. Verkar som om hon funnit sin nya roll och kan slappna av lite
mer.
Det är till och med så att hon kan njuta av att bli klappad
på magen. Här rullade hon faktiskt över på rygg när jag klappade på hennes
mage. Valparna som diade följde med och de som var på väg fick börja klättra😊
Än så länge håller sig de fem i valplådan. Men det är väl
bara en tidsfråga innan den blir för liten? Ögonen lär nog öppna sig om några
dagar och det ska bli spännande att få se hur de då börjar uppleva världen.
