Det var några månader sedan hundarna låg och chillade i solen på altantrappan. Tiden går fort och nu är vi mitt i hösten med början på vinter. Hoppas dock att det blir en snöfattig vinter vilket gör att spårsäsongen blir längre...
Hösten till trots så har det hittills varit en underbar sådan. Väldigt lite av regn och lera och betydligt mer av soliga dagar med hyfsad temperatur.
På kvällarna har dimman smugit sig fram. Jag tänker då tillbaka på när min Morfar berättade för mig att det var älvorna som dansade. Yrde dimman så var det en vild stormdans de höll på med. Härliga minnen.
Segersjö hundsällskap har flyttat agilitybanan inomhus. Vi håller till i ridhuset vid Rosenlund med vår vinterträning. Vi är ett gäng som tränar ihop och hyr in oss på tider i ridhuset. Fungerar kanon och det blir bra träning då vi inte är så himla många som tränar samtidigt. Vi har riktigt trevligt ihop och har oftast bra kvalité på våra träningar. Under hösten vintern kommer vi att ha både en nybörjarkurs och en fortsättningskurs i agility.
Hundarna och jag blev verkligen förvånade i veckan. Vi skulle ut och gå en sväng i skogen där jag lagt en del viltspår för Wynja.
Skogen var puts väck och låg snyggt staplad och paketerad i anslutning till vägen. Det såg verkligen öde ut där ett hygge nu tagit plats.
Föryngringsyta heter det visst med ett mer positivt laddat ord. Oavsett vad det kallas så saknar på jag och de pälsklädda skogen när den stod på plats.
Provade att lägga ett spår för Wynja där. Hon löste det ganska bra med tanke på alla dofter som maskinerna rört om och lämnat efter sig. Blev bra träning med ett helt nytt spårunderlag för den lilla rödvita.
Wynja är nu anmäld till öppen klass i viltspår. Ska bli spännande att se hur det går och vad vi (jag) behöver träna på. Att Wynja fixar det är jag inte det minsta orolig för.
Vi har fått en ny typ av soffa hemma. En så kallad etagesoffa där hundarna kan ligga i olika nivåer för att ta igen sig efter ansträngande arbete eller bara för att..
Sista söndagen i oktober var jag och tävlade med Griima och Wynja i Fagersta. Stina var med som supporter och coach. Det var en dubbel klass två med två starter i varje klass. Med tanke på Griimas has så startade jag bara med henne i de båda hopploppen. Hon gjorde bra ifrån sig och kom faktiskt trea i sitt första lopp. Det andra diskade vi oss i tack vare husses lite otydliga och ofokuserade handling. Loppen kan du se här under.
Wynja den lilla Knickedicken slog till med att nolla de tre första loppen med diskade sig i det fjärde eftersom husse valde en tvivelaktig start. Det går ju att sätta Wynja och kalla in henne mot hindren en bit in i banan. Men nejdå. Husse skulle ha en springstart och då är ju slalom så förbaskat roligt.
Wynja hade faktiskt bättre tid än Griima på hoppbanan. Tightare svängar och bättre fokus mot hindren. Kan nog också bero på att husse är mer fokuserad då han kör med Wynja...
Gummilumman var hos veterinären i fredags. Blodöra! Veterinären tömde örat på blod och lade ett förband med lite tryck som vi sedan har lagt om i omgångar under helgen. Förbandet ligger så att det ser nästan ut som om hon fått örat amputerat. Tur att min kära hustru är duktig på det här med djursjukvård. Hon fixar och trixar så det står härligt till.
Vi hade inte mer än hunnit lägga nytt förband på Stina i lördags förrän jag upptäckte att Millan hade ett infekterar sår på sidan av halsen. Trodde först det var en fästing men när jag tog på den lilla bulan så sprack den upp och en massa gult pus rann ut. Luktade vedervärdigt. Hon hade nog varit i slagsmål för det såg ut som ett bitmärke där bara ena perforeringen blivit infekterad. Ulla fixade till det där galant samtidigt som Millan litade helt på henne och bara låg stilla. Lät lite då Ulla pressade ut pus men annars var Millan superduktig.
