Mycket händer men jag släpar med bloggandet.

Sommaren har gått och semestern var snabbt överstånden. Extremt mycket på jobbet som tar sin tribut av energi och lust till annat. Därför har det varit lite tunt på bloggfronten men nu kommer en uppdatering som gör att den kommer ikapp en del i alla fall.

Allt som hänt sedan sist kommer inte att behandlas men finns kvar som fina minnen. Nedanför kommer i alla fall några av de större eventen som skett/genomförts sedan sist...

 



Fint besök av dottersonen under några varma sommardagar. Maximilian och Griima fann varandra vid poolen. Det lilla människobarnet försökte blöta ner hunden men lyckades inte så bra då koordinationen inte var så bra. När Griima hoppade i poolen och norpade bollen så skrattade den lilla killen högt.

Det var härliga dagar då de var på besök, den lilla familjen från Jämtland. Går inte en dag utan att jag tänker på er och saknar er. Tack och lov för tekniken, den gör att man åtminstone delvis kan vara med och följa lillkillens snabba utveckling. Snart dags för morfar att börja med grundläggande vildmarksträning.

Oäten fågelmat från vinterns utfodring blev vacker prydnad vid vattenkastaren på baksidan. Den växte på sig fort så den inte åkte med som ogräs vid rensningen.
Blev lite av en happening då jag upptäckte att den  slagit ut och lyste upp med sin gula färg.
En sådan där upptäckt man blir lycklig av. En bra känsla i magen helt enkelt.



Det har varit några agilitytävlingar som jag och Wynja startat på. Skriver inte mer om dom än att det bara är att kolla filmerna för den intresserade

Utställning med Wynja har också genomförts. Jag var iväg till Askersund på den internationella utställningen där. Det var lite spännande eftersom det är första gången jag är iväg själv och ställer Wynja. Inte utan att det var lite pirrigt. Vi fick till det riktigt bra trots vår orutin att jobba i vänstervarv tillsammans. Femke var där och fotade, så tack för bilderna,
I Norrköping löste Ulla ställandet galant som alltid. Som vanligt var dock Wynja lite väl "tunnklädd", som vanligt under sommaren så har hon fällt ut. Hoppas att det blivit återväxt inför "stora Stockholm" i december....

Sunne jaktmässa gästades av den Bolltorpska flocken. I dagarna två hade vi uppvisningar och lät publiken prova med Griima och Wynja. Stina fick ta det lite lugnare då hon opererats några veckor tidigare.
Vi bodde ståndsmässigt på Selma Lagerlöf spa.
Hundarna och jag hade en riktig myshelg. Fullt fokus på varandra och inga andra måsten. Bilden är den som publicerades i Wermlands tidningen och visar på att miljön var väldigt bra anpassad för agility. Herrgårdsmiljö är väl aldrig fel att ha agility i?



Rottneros Park ligger vacker beläget och är verkligen en perfekt plats att ha en mässa med uppvisningar på. Parkmiljön är fantastisk med alla prång och vrår med växtlighet och skulpturer. Området kan ta emot en stor mängd utställare och besökare utan att det ser överfullt ut. Växtligheten gör även att man skyddas mot väder och vind oavsett väderlek. Vi i flocken fick en positiv erfarenhet och kommer gärna tillbaka nästa år om de vill ha dit oss.

Laddning inför Augustisnurren. Wynja håller koll på både husse och matte så vi inte försvinner. Stina och Griima var med som supportrar.
Bara konstatera att husse behöver lära sig banan bättre så han kan handla rätt....

Nya och passande burar har införskaffats till de håriga. Den mindre limegröna vi hade försvann direkt då den annonserades ut. Den trivs nog bra med nya ägaren och hund.
Nu har både Wynja och Griima nya och rymningssäkra burar. Dessutom är dom så där lagom uppkäftiga.
Stina får hålla tillgodo med sin gamla tygbur. Hon trivs bra i den och är ju inte lika rymningsbenägen som de andra två rackarna.



Jag och hundarna delar tydligen på det mesta. Häromdagen hade de delat med sig av en fästing till mig. De ville väl att jag skulle få samma upplevelse som dom att få den bortplockad.
När jag upptäckte det lilla vidriga krypet så ville jag bara slita bort det. Lyckades lugna ner mig och arbetade rationellt med att ta bort det onödiga djuret från bröstkorgen. Men det var sjutton vad den lyckades bita sig fast. Fick ta i rejält samtidigt som jag var orolig för att huvudet skulle sitta kvar i bröstet. Fick bort rubbet och suckade av lättnad. Som tur var så verkade det som om det lilla äcklet precis satt sig för det blev bara en lätt rodnad/irritation som försvann efter någon dag.

Tog ett allvarligt snack med de fyrbenta, både hundar och katter och meddelade dom att råttlik, fästingar och annat "räligt" från naturen skall de inte dela med sig av. Det uppskattas inte!



Med en rejäl drängförkylning gick jag kurs för Nadine Rinderud på Segersjöbanan. Febern hade som tur var lämnat kroppen redan dagen innan. Trots det så var det lite tungt att få i sig all luft jag behövde för att både orka springa och prata med min lilla rödvita knickedick.


Stina och Griima var med och fick prova på banan efter kursen. Stina är ju 12½ år och i lite dålig kondition efter operationen tidigare i sommar så hon fick ta det lugnt, Griimas trampdynor på baktassarna har precis blivit bra så jag tar det lite lugnt med träningen för att låta dom bli helt återställda.
Kursen gav mersmak och gav både mig och Wynja massor. Det mesta visste jag redan men man behöver få det praktiskt verifierat för att kunna ta till sig ibland. Jag litar på henne men ofta visar jag det inte utan beter mig för kontrollerande och då tappar och lite självförtroende och fart.
GE ANSVAR SÅ TAS ANSVAR. VÅGA LITA PÅ DIN HUND. Tar med mig det och ska jobba med det mer aktivt i allt jag gör med hundarna.