😊 Äntligen är det starter på gång 😊

Spänd förväntan inför start av årets tävlingssäsong. Med fyra starter på söndag blir det en dunderstart på säsongen. Det var ju bra länge sedan jag och Wynja körde banor ihop. Har varit dräktighet, valpar och vinter som hindrat. Jag har ännu inte kört någon hel bana med henne. Fokus har varit på att få igång henne konditionsmässigt. Sista veckan har jag bara kollat så att hindren sitter genom att köra korta men snabbakombinationer. Den lilla röd/vita har ju som sagt en förmåga att tappa intresset om jag tränar för mycket. Så jag har strävat efter att bara kolla av och ge henne lite smakprov så att det lilla livet är ordentligt sugen på en hel bana på tävlingarna. Antingen funkar det eller så blir det som vanligt att husse blir nervös och spänd vilket gör att den lilla damen ska ta hand om sin stackars förvirrade husse. Huvudsaken är ju trots allt att vi har roligt, resultatet är av mindre vikt. De överraskande och vansinniga delarna bjuder vi som vanligt på om dessa skulle uppstå.  Vi får välan se hur det går och om det blir något filmat.

Vår!

Nu har i alla fall våren kommit på riktigt. Hoppas bara att det inte blir några bakslag. Krokus och snödroppar blommar för fullt. Det dröjer inte länge förrän tulpanernas knoppar lämnar bladens trygga omfamning. Fåglarna för liv ute, framför allt de dagar jag har hörapparaterna monterade bakom öronen. Sedan jag fick dom så har jag insett vilka härliga ljud jag missat under många år. Förra året hörde jag gräshopporna för första gången på väldigt länge. Fantastiskt vad en del ljud kan göra själen lycklig och harmonisk. Ljuden väcker ju också en massa minnen både från förr och nu. I vissa ljud blir delar av barndomens lyckliga upplevelser riktigt tydliga.

Valpbesök

En av Wynjas valpar var på besök med sina ägare. Ambie och Lilo for omkring som skållade troll och hade riktigt roligt. Lilo fick prova agilitytunneln och det gick bra direkt. Inte mycket tvekan där inte. Märktes dock att det var en rejäl utmaning för henne. När vi fikade på altanen så var båda hundarna riktigt lugna. De andra tre i den Bolltorpska flocken fick vara inne så att ungdomarna kunde rasa fritt utan att de vuxna försökte lugna ner deras lekfulla sinnen.
 

Traktorjäkeln.

Den däringa gamla traktorn som står på gården har ju varit väldigt svår att starta i vinter☹. Inte ens med kablar från berlingon gick det. Det sa inte ens klick i startmotorn. Trodde först att det var något med huvudströmbrytaren. Kröp runt på alla fyra och kollade under traktorn. Hittade 2 kopplingsdon för elkablar som hängde och slängde vid sidan av hydralväxeln. Vid närmare kontroll så visade det sig att en kabelsko gått av. Satte ihop den lösa kabeln med motsvarande och använde ett kabelclips. Och ingen var väl mer förvånad än jag då traktorn utan problem brummade igång och funkade som om det aldrig varit något fel på den. Jag undrar fortfarande var Jessica har fått sitt intresse för bilar och motorer ifrån. Ifrån mig är det definitivt inte. Har aldrig gillat eller var särskilt duktig på motorer och att skruva. Jag är en nyttjare. En bil, den ska bara fungera – eller så lämnar jag den till dottern numera😊

Upplands Väsby, en dag på Stockholms hundsportcentrum.

Det blev en riktigt tidig morgon och två timmar i bil innan jag var framme i Upplands Väsby. Himla fin hundhall med bra underlag. Det kallas visst för matting och är något helt annat en de där konstgräshistorierna. Enda nackdelen är att fötterna nyper fast som sjutton vid snabba svängar och stopp. Agilitybanorna var bra med flyt och bra linjer för hundarna. Wynja hade bra fart men diskade sig i första loppet. Den där husse var inte med. Den okoncentrerade tvåbeningen styrde ut henne mot ett hopphinder som inte skulle tas i den kombinationen. Vi fick mer hinder för pengarna i alla fall. I det andra loppet fick hon till ett så kallat kooikerstopp. En företeelse som hon kommit på alldeles själv. Man tar helt enkelt och tvärstannar framför ett icke specificerat hinder och kollar med husse om det verkligen är detta hinder som står på tur. Där fick vi hinderfel. Trots dessa små missöden så är jag nöjd med hennes insats. Bättre fart än vad hon haft tidigare. Kanske har jag hittat rätt recept.

Hoppklassen gick.. Banorna var inte vad jag önskade. Att ta om en tunnel fyra gånger ställer större krav på att minnas en bana än kompetens att handla hunden.

Ambie var med och fick rejält med miljöträning. Både inne i hallen med att hälsa på människor som att vara passiv när andra for runt på banan. Då hon låg i buren var hon faktiskt lugnet själv efter en liten stund. Mellan loppen var vi ute på två rejäla promenader ute längs stigarna runt hundsportcentrum. Det var en himla tur att jag hade en tossa liggande i bilen. Det visade sig att Griima tappat huden på en av de små trampdynorna på höger bak. Med tossan som skydd kunde hon i alla fall röra sig utan att halta.

Favorit i repris

Den 4-5 augusti gör den Bolltorpska flocken en favorit i repris. För tredje året kommer vi att vara på Sunne jaktmässa.
Det är en mycket trevlig tillställning med något för alla i familjen. Att få bo på Selma spa med hundarna är ju heller inget man föraktar. En helg att se fram emot och ett bra avslut på semestern.