söndag 11 november 2018

Lite nytt i höstrusket.

Spårväskornas spårväska!

Jag nämnde ju i ett tidigare inlägg att jag skulle återkomma till min "spårväska"! Här är den. Det är inte bara en väska. Det är en kombination av funktion, användarvänlighet, flexibilitet och terapi. Flera saker som jag gillar, vet bara inte vilket behov som fått mest tillfredställelse? Den fungerar i alla fall superbra så jag har inte missat något. Ja, det är kanske lite "overkill" i vissa delar men jag och hundarna är nöjda vilket är viktigast...

Det har varit riktigt roligt att hålla på och fixa till men nu är det klart så det blir dags för nya projekt. Och frågan är väl då vad jag nu ska hitta på. Kanske det behövs lite mer paracorddetaljer på spårväskan? Insnöad? Nähä, inte jag inte....

Halloween, ett påfund som dottern älskar.

Jessica, vår dotter älskar verkligen halloween. Ja, åtminstone att sminka sig inför festen. Här nedan ett litet kollage på olika sminkningar genom åren. Det är all in eller intet som gäller för henne vid dessa tillfällen. Finns inga halvmesyrer där inte.
Nu senast så hade jag nog backat snabbt om jag stött på Jessica och Tommy. Och det även om det varit ljust ute. En himla tur att inte barnbarnet Max var hemma då de gjorde sig iordning eller då de kom hem! Man skulle ju bli ihjälskrämd för mindre. På bilden nedan ser ni hur de såg ut när de gick på lokal. De vann priset för bästa utklädning på det näringsställe de var på. Huvva!
Dessa två kannibaler hade jag verkligen backat snabbt ifrån. En klassisk: "Skydd - Rök - Backa 50!"

Utställning i Växjö.

Det var bra länge sedan jag var i Växjö sist. Det var någon gång i mitten av sjuttiotalet då jag var där och tävlade i simning. Nej, jag är inte gammal. Jag har bara väldigt lång erfarenhet från livet.
Nu var vi i alla fall där för att ställa ut våra kooikrar. Vi åkte ner dagen innan och passade på att stanna till hos min lillebror och hans familj i Eksjö. Det var ett par riktigt trevliga timmar. Så trevliga att vi kom av oss från färdplaneringen lite. Med bra vägar så körde vi in den tiden ganska lätt. Passade bra med ett besök då lillebror på måndagen skulle bort på en längre tjänsteresa och vara borta ett tag.

Efter en natt i ett litet hotellrum med den smalaste dubbelsäng jag sett på ett hotell, med fyra hundar så var det faktiskt skönt att dra vidare till utställningen efter en rejäl hotellfrukost. Varför äter man så mycket mer på en hotellfrukost än hemma? Det blev ju mer av en lunch än frukost!

Hundarna mer eller mindre överföll veterinären på besiktningen. Alla kooikrarna tyckte veterinären var en trevlig och rolig tvåbening. Perfekt social träning för de två juniorerna. De skötte sig superbra under hela utställningen. Resultatet var kanske inget att hurra för men så är det ju alltid med bedömningssporter. Ambie var den det gick bäst för. Bästa junior, 2:a bästa tik och reservcertifikat.
Ulla går från klarhet till klarhet med sin handling i utställningsringen. Hon får verkligen Wynja och Ambie att visa sig från sin bästa sida. Själv lär jag mig allt eftersom och det är väl tur att Lilo ställer och visar sig själv så bra. Men Lilo föll inte denna domaren i smaken.
Nu ska Ulla, Wynja och Ambie ladda för Norge dit de åker för utställning den 16-17 november och sedan blir det en trippel med kooikrar på stora Stockholm i början av december.

Fars dag.

En lugn fars dag med digitalt grattis och långt samtal med världens bästa dotter. Vissa dagar är det bara skönt att vara. I dag var det en sådan dag. Det är inte utan att jag blev lite berörd när jag såg vad hon hade skickat till mig på facebook. Tänk att hon tycker att jag både är en bra pappa och morfar! Det värmde verkligen i gammelmanshjärtat. Blev lite fix med hundarna. Kloklippning och kamning.
Går bättre och bättre med att ha de små på bordet för kloklippning etc. Dessutom fyllde de idag 1 år. Här kan vi prata om att tiden går fort. Tyckte inte alls det var länge sedan de for omkring i valphagen och terroriserade Felix när han råkade komma in.

Nu är det bara en och en halv månad kvar till jul.