torsdag 21 november 2013

Svinskit, full fart, tassbandage och elva svin.

Hösten/vintern har kommit till Bolltorp med omnejd. Löven ligger i drivor längs vägarna och ute i terrängen. Lövträden står nakna och ser mer eller mindre döda ut där de spretar mot en gråmulen himmel. Trots årstiden så är det milt och en del fina dagar med sol. Jag njuter av att det ännu inte kommit någon snö eller kyla. Bara någon enstaka frostnatt så här långt.
 
Lilla Wynja kan verkligen konsten att se ömkansvärd ut. Så här ser hon ut efter arr ha fått ta konsekvenserna av att ha rullat sig i vildsvinsskit. Jag kan poängtera att hon innan schamponering och dusch inte luktade mumma.
Tankarna under duschbestyren gick till Stina som älskade att rulla sig i halvrutten stinksvamp. Det luktade inte heller parfym...
Tänkte på min dotter under tiden som jag duschade lillfröken. Blev lite full i skratt eftersom jag vet hur lätt hon har att "ulka" vid vissa dofter;-) Det behövde inte lukta så mycket eller om ens något. bara känslan av att det var äckligt kunde få henne att kväljas. Skrattar gott då jag vet att hon numera har en kattlåda att mocka.

 Under den gångna helgen så var jag och Griima i Kungsörshallen på en klass 2 tävling. Det var ett lysande arrangemang och det var förträffliga banor av Camilla. Fart med lite teknikaliteter, riktigt roliga. Både agility- och hoppklass. Resultaten var väl inte något att skryta med men vi hade riktigt roligt och momentant så gjorde vi riktigt bra ifrån oss. Min dotter lär väl skratta när hon läser det här. Trots tre diskningar så är jag nöjd med våra lopp. Griima är riktigt rolig att köra och har blivit så himla följsam. Jag har dock en hel del kvar att lära mig för att kunna göra henne full rättvisa på banorna.
Tur hade jag också då jag fick hjälp med filmandet av en duktig förare som inte kunde tävla på grund av en knäskada. Den där jäkla fotbollen ställer till det mycket för en del.
 
Nedan är filmerna från de tre starterna. Slalomet som funkat så himla bra hade hon dagen till ära glömt bort men kontaktfälten satt som en smäck. Problemet vi har är att Griima går som på räls men att husse har lite problem med att handla henne. Det går bättre och bättre men husse har lite kvar att lära.




Stina har också fått lite egen tid med husse. I tisdagskväll for vi iväg till Kvinnersta naturbruksgymnasium där Blå stjärnan hade anordnat en kurs i hundsjukvård. Det var en hel del teori men tyvärr alldeles för lite praktik. Stämde inte riktigt med det som jag förväntat mig men det var trots allt givande.
Stina låg lugnt och fint under bänken på sin back-on-trackdyna som Ulla köpt med sig från hälsomässan hon var på. Enda gången hon såg besvärad ut var när jag skulle ta upp henne på bordet  för att lägga tassbandage. Alla som var där hade inte med sig hund så jag lånade ut Stina så att de som satt bredvid mig fick träna på att lägga bandage också. Hon skötte sig galant den gamla damen, Stina alltså.

Precis som på tävlingar så brydde Stina sig inte ett smack om de andra hundarna. Hon tittade bara nedlåtande på dem för att sedan nonchalera dem fullständigt. Hon skötte sig själv och sket fullständigt i de andra. Kollade bara lite strängt på en rottis som satt i bänkraden bakom. Han hade lite svårt att koppla av.

På hemvägen, precis vid avfarten in mot Bolltorp hamnade vi mitt i en svärm med vildsvin. De var  inte alls så skygga som jag hade trott. I sakta mak skrittade de över vägen på led och det var enkelt att räkna dem i strålkastarskenet. De var elva och de var fruktansvärt fula men respektingivande stora. Himla tur att jag inte hade så hög fart för jag hade inte haft möjlighet att få plats med mer en någon enstaka i bilen.....