Mera ÄNTLIGEN.

I eftermiddag kommer världens bästa dotter hem och hälsar på. Hon kommer att vara hemma hos mig och Ulla tills på måndag. Då bär det av ner till Strömsholm igen.
Så ikväll blir det fredagsmys med god mat och trevlig samvaro. Hela famjen samlad. Blir det som när Jessica kom hem förra gången så kommer Stina att skrämma slag på Griima. Stina fullkomlgt skrek av lycka när Jessica kom hem. Ett känslouttryck som Griima aldrig upplevt tidigare.

Så var det äntligen dags, träning på Dille.

Så har den efterlängtade inomhusträningen tagit sin början. Vi var ett gäng positiva agilitynördar som samlades på klubben för att lasta hindren på en lånad skåpbil, tack Gert. När hindren sedan var avlastade i Dille ridhus och den första banan för året var byggd tog vi en självklar "flyttfika", som Antje hade fixat.Efter en god fika med stut och bulle så var det dags för banvandring. En lurig men rolig bana. Stina gick bra, hon var riktigt på och var överlycklig att få köra lite.
Någonstans mitt i då small och mediumhundarna körde så hämtade jag in Griima för att hon skulle få lite miljöträning. Jag trodde hon skulle skälla ut allt och alla men icke. Det var förmodligen så mycket intryck så hon var tyst och mest nyfiken på allt nytt. Morrade dock lite osäkert på en del av hundarna som ville hälsa lite närmare på henne.






Stina löste kombinationerna på ett alldelse utmärkt sätt. Det var bara husse som styrde lite fel och var otydlig emellanåt. Men vi hade riktigt roligt både Stina och jag. Även övriga hundar och förare verkade trivas med att den gemensamma vinterträningen börjat igen.
Nästa torsdag är det dags för Griima att göra debut som tränande i Dille ridhus. Ska bli spännande att se hur hon kommer att fungera och ta till sig träningen.

Humlan är borta! (Trodde jag ett tag).

I morse efter det att jag tagit ut och fodrat kom inte Humlan när vi skulle gå in. Jag ropade och visslade utan att någon Humla kom. Letade runt utan resultat. Det visade sig efter en stund att den lilla rackaren smitit in i Kopurs box när jag tog ut honom. Som vanligt stängde jag igen boxdörren innan jag gick ut. Så när jag väl kollade boxen så tittade Humlan upp på mig med sina små ögon, lade huvudet på sned och tycktes säga; "Det fattar du väl att det inte går att komma när du ropar eftersom du så fint stängt in mig i boxen, idiot".
Ikväll låg Humlan och Millan och verkligen kopplade av hos varandra. Det är någon form av försiktigt accepterande dem emellan. Åtminstone från Humlans sida. Från Millan är det bara kärlek.

Dags att smörja in Griimas trampdynor. Hon har fått lite sprickor i dem. Hoppas att de går tillbaka. Annars kan det bli en långdragen historia.

På torsdag bär det iväg. Träning på Dille med Stina. Snacka om att hon kommer att älska att få komma igång med träningen igen. Vi är två som ser fram emot det.

Och nu har helgen redan tagit slut

Det var rackarns vad det gick fort för den här helgen att passera. Redan söndagskväll! Tittar jag tillbaka lite så har det ändå hänt en hel del den här helgen.
Vad gäller ligghallen så her det hänt en hel del. Mittstolpen är uppsatt. Den sitter i mitten vid den tänkta delningen av ligghallen. Staket på ena sidan är klart, bara eltråden kvar. Hållaren till vattenkaret av märket isobac står på loftet och är snart klart. För att inte hästarna ska stå på varsin sida och bråka så ska jag bygga en heltäckande avdelare där. Den blir också en del av delningen av ligghallen. Ulla kom på den lysande iden att sätta gångjärn på den. Så det blir en specialdesignad dörr med lite udda form. Kanon.

Ikväll kände jag mig lite som Ceasar Milan. Satt med datorn och hade tre hundar nära mig i soffan. Stina, Griima och Humlan. Den sista hämtade jag hem i går förmiddag. Solveig ringde och hade fått biverkningar av vaccineringen mot svininfluensan. Hon hade problem med andningen och skulle läggas in på sjukhuset för observation. Idag, söndag var hon bättre men skulle ligga kvar en dag till.
Humlan går det dock ingen nöd på. Hon tar för sig av mysstunder precis som de andra två. Precis som alla hundar så älskar hon att ligga i soffan, gärna med närkontakt.
Under en paus i byggandet passade jag på att klippa klorna på ett dussin tassar. Tog inte mer än 5 minuter. Bra teknik men framför allt duktiga hundar.

Ja, just det. I fredagskväll kom det en lastbil med 14 rundbalar. De är nu upplagda på "min" agilitybana. Tur att den är inplockad. Dock är det lite svårt att köra ett 14 balars slalom. Tur att vinterträningen på Dille börjar på torsdag.