fredag 6 maj 2011

Sicken dag det varit.

Dagen började riktigt bra. Innan jobbet kopplade jag på finkan och skjutsade en "trasig" gräsklippare till Ottos bilverkstad. Lastade ur det gamla liket och berättade ingående vad det var för fel på aset. Meken ställde en fråga. Har den bensinkran? Nä, svarade jag. Meken tryckte ner bromspedalen och startade gräsklipparen. Snacka om långnäsa. Det var bara att tacka för hjälpen och inse att jag är sopekass på motorer. Det var visst något med att då tanken sitter högre än förgasaren så trycks det in bränsle i cylindern så att den låser sig. Dessutom hade jag inte tryckt ner den där pedalen vid mina startförsök. Det blev i alla fall billigt. Ska svänga förbi med lite fika som tack för hjälpen.

Man får höra mycket av personalen. I dag blev jag kallad för penalist. Medarbetaren hade det stora modet att beskylla mig för att vara en slik i ett mail. Starkt att våga uttrycka sig då man inte behöver stå upp för anklagelserna. Säger betydligt mer om avsändaren än om mottagaren.
Väl hemma efter jobbet blev det gräsklippning. det var både långt och tjockt gräs som skulle kapas ner. Hela framsidan blev tagen och i morgon är det dags för baksidan och en sväng till på agilityplan.
Senare på kvällen tog jag med mig hundarna och cyklade ut på en rejäl cykeltur. Vi hade det riktigt trevligt och de två håriga skötte sig utmärkt. Var tvungen att stanna till och ta lite bilder för det var så himla vackert att vara ute i närområdet.En del av rundan gick på en gammal körväg. Mjukt och fint att cykla på. Det enda man hör är fågelkvitter och hundarnas andhämtning. Snacka om att det är rogivande. Lite livskvalite mitt i livet.

tisdag 3 maj 2011

Griimas första start på film

Efter många om och men så har jag nu äntligen lyckats få till åtminstone en av starterna från tävlingen på annandag påsk.Det blev en diskning men vad gör väl det när det är så himla skoj att rusa runt bland alla hinder med en hund som gillar det. Lite mer fokus så kommer det att gå som en häftigare dans.

söndag 1 maj 2011

Valborg, katastrof och fest.

Fredagens ledighet gick åt till att fixa inför lördagens begivenheter. Handla mat och dryck, resa tält, hämta ljudanläggning, stolar och bord samt ordna belysning i tältet. På lördagen dukades det och maten förbereddes. Svenska flaggor hissades på tre flaggstänger och tre fasadflaggor sattes upp. Så det såg nästan ut som om det var något statsbesök på gång. Duschning och iväg för att hämta en del gäster inne i Örebro. Då jag kommit halvvägs in till stan så ringer Jessica och är förtvivlad.Det hade snabbt blåst upp och hela tältet på 4x8 meter hade ryckts loss, vält runt och låg inkilat under ett äppelträd. Bord och stolar samt tallrikar, dukar med mera låg spridda som om en bomb hade detonerat i tältet. Ställa in partyt fanns inte. Jag och Kalle grep oss an uppgiften att återställa kaos till ordning med sammanbitna miner. Vi hade precis fått isär tältställningen och börjat montera upp den på nytt när gästerna så sakteliga började anlända. Efter 45 minuter var i stort sett allt som det var innan stormbyn ödelade det som förberetts. Stort tack till er som hjälpte till i stort som smått.

Trots att förutsättningarna vid feststart inte var de bästa så utvecklade det sig till ett storartat kalas. Det var riktigt skönt att inte behöva tänka på några grannar då timmen blev sen och ljudvolymen var hög liksom stämningen.

På söndagen var det idel glada, dock ej så himla pigga människor som dök upp. Detta till trots så var allt rivet, packat, städat och klart innan klockan var 11.00. Sen återstod hela dagen att bara njuta av. Lite kallt och blåsigt men ändå en värmande sol i lä. Jag och prinsessorna tog oss en rejäl cykeltur. Både Stina och Griima funkar jättebra när jag är ute och cykelrastar dem. Roligast är nog att Griima funkar bättre och bättre i slalomen. Där verkar poletten ha skramlat ner och stannat kvar. När jag och hundarna rullade in på gården så stod hästarna och blängde misstänksamt på en hage längre bort. Där hade det släppts ut kvigor på sommarbete och med tanke på hästarnas beteende var nog de här kvigorna så nära rovdjur man kan komma trots att de bara äter gräs.

Kalle grillade på för fullt så det var bara att stretcha hundarna och sedan sätta sig vid middagsbordet. Sedan en god kopp kaffe och bara njuta av tillvaron och allt det gröna jag cyklat runt i tidigare.