Helg hemma igen.

Fredagen blev en semesterdag från jobbet, så på torsdag em/kv satt jag i "mammas lilla blå" på väg hemåt. Jag fick se en del vilt längs vägen. Två pigga rävar sprang över vägen, en i närheten av Sveg och en strax utanför Lindesberg. Båda var välpälsade och med riktigt yviga svansar, ingen skabb där inte. Strax söder om Mora passerade jag en viltolycka. Ingen skadad mer än älgen som död låg kvar på norrgående körfält. Det måste ha skett precis innan jag passerade och när jag åkt en bit så kom det på trafikinformationen på radion. Det var inte olyckan i sig som de varnade för, utan det var alla nyfikna som både stannat och krypkörde förbi för att stirra på den stackars älgen. Precis som om en älg skulle vara något exotiskt. Det finns ju en hel uppsjö av dem som dessutom lever, att titta på.
Väl hemma slappnade jag av och bara njöt av känslan som infinner sig när man är på en plats där man verkligen trivs. En lång helg att ladda batterierna på tillsammans med Ulla, två härliga hundar och tre katter som stryker sig mot allt som kommer i deras väg.Vy över vår vackra ekdunge i sommarhagen. Det blir ett fint fikaställe i vår och sommar.Vinterhagarna med ligghallen längst bort i stallbyggnaden.
Några bilder på boningshuset från olika håll. Ett hus att leva och trivas i. Känns verkligen som om man till slut har hittat hem.
I morgon är det dags att sätta sig i den lilla blå och åka upp till Östersund igen. Det känns faktiskt helt okej. Det är sista pendlingsresan uppöver och sedan är det slut efter 12 dagar i Östersund. Sista dagen på kliniken är den fjärde februari och fram tills dess är det mesta att lämna över till de som ska ta vid. Känns skönt att sluta på kliniken men även lite sorgset att lämna enheterna jag varit chef över och den personal jag lärt känna och fått bra relationer med.