Semester och nu är det tomt på Bolltorp

Operation ”hälben”

Operationen av hälen gick över förväntan. Jag hade förberett med kryckor men dessa behövde inte användas i den omfattning jag trott. Dessutom hade jag missförstått läkaren om tillvägagångssättet på operationen. Hälsenan drog de bara åt sidan så de kom åt att ”extrahera” en bit av hälbenet och lade sedan tillbaka den igen. Detta gjorde att smärtan efter operationen var ganska liten jämfört med om de varit på mjukdelarna. Nu mejslade de bara bort en bit av hälbenet. Såret har läkt bra och stygnen är tagna. Det enda som jag behöver fokusera på nu är träning för att få tillbaka rörligheten utan smärta. Visst har jag ont men inte alls samma smärta som innan operationen och den minskar stadigt. Förutom när jag anstränger foten lite mer än vad som är lämpligt😊

 Besök från Östersund och utställning i Danmark

Dotter, dotterson och mågämnet har varit på en längre visit på den Bolltorpska farmen. Det har varit underbart att ha dom här och få rå om dottersonen Maximilian lite extra. Det blir ju inte så ofta vi träffas och får vardagstid. Nu var dom här i en och en halv vecka. I och för sig så inledde dom med att följa med Ulla till Danmark för att ställa ut Ambie och Lilo i Vejen under 2 dagar. Ulla ställde Ambie vilket resulterade i 2 cert 1 Cacib och ett BIM. Inte dåligt på 2 dagar. Jessica ställde Lilo och gjorde ett jättebra jobb trots att hon aldrig ställt tidigare. Lilo fick excellent båda dagarna och reservcert ena dagen. Den första dagen på utställningen blev systrarna 2:a och 3:e bästa tik och dag 2 blev Ambie BIM😊

Max och Nala leker i valphagen.

När de kom hem fick jag höra mycket om Legoland som de besökt under tiden i Danmark. Max har skött sig alldeles fantastiskt även om han är en liten människa med en stor vilja. Han och hundarna har gått från klarhet till klarhet. Valparna tyckte om att busa med honom även om man fick hålla ett öga på dom så att det inte blev för mycket för de små liven, valparna alltså. Vi kom in i vardagslunk då de var här så när det var dags för dem att åka hem så blev det riktigt tomt på den Bolltorpska farmen. Att även valparna flyttat till nya flockar under tiden de var här gjorde bara att det blev extra tomt då de åkte.

Kom igen syrran vi hoppar in till Max i sandlådan!

 

Och här var vi välkomna men fanns inget ätbart.

Valparna har flyttat

Efter veterinärbesiktning och chipmärkning så blev valp efter valp hämtade av sina nya flockar. Det kändes både roligt men ändå lite sorgligt då man sett och följt deras utveckling. Trots allt så känns det riktigt bra då alla tre valparna har hamnat hos riktigt bra flockar. Blev lite spritt i Sverige, Vingåker, Linköping och Söderhamn är nu deras nya hemvist. Både jag och Ulla känner oss stolta över veterinärens utlåtande av valparna. Det var många superlativer hon använde om deras öppenhet och tillgänglighet.

Systrarna Nala & Juni var kvar något längre än Freddie.

Agility och viltspår är på G igen

Utflytten av de små har gett mer tid för agilityn och spårarbetet. När dessutom foten börjar fungera någorlunda igen så är träningen i gång. Viltspåret går bra med foten medan jag får ta det lite lugnare med agilityn. När man väl är på så kör man men jag får skörda konsekvenserna efteråt med värk och svullen häl. Jobbar hårt för att bara köra momentträning och inte hel bana. Men det viktigaste är ändå att vi är på gång igen. Motionsträning med cykel är det minsta problemet för min häl. Wynja tycker verkligen om att få komma ut och arbeta igen😊

Wynja älskade verkligen att komma igång med agilityn
igen. Har mer sug på att köra nu efter valparna än innan.

Lilo har kommit igång bra. Bara slalom som behöver köras in
annars fixar hon alla hinder utan problem.

Wynja har inte glömt bort slalom utan kör järnet

Lilo är ingen vegan😉

Den lilla ”clownen” har tagit över som flockens dräpare! Lilo, Ambie och Wynja drev fram en sork under promenaden. Medan Wynja bara stötte med nosen, Ambie backade då sorken sprang fram, greppade Lilo skadedjuret mellan käftarna och gjorde processen kort med det lilla kräket. När jag sa åt henne att släpa så försökte hon svälja det ludna djuret helt för att inte bli av med sitt byte. Med ett bastant tag om underkäken öppnade jag den rovgiriga käften och drog ut den halvsvalda sorken med ett stabilt tag i dennes svans. Då sorken tagits ut ur kooikerkäften fick hela den jagande flocken beröm. Att kooikern är en gårdshund med skadedjursbekämpning på agendan blev med ens väldigt tydligt. Som en flock jagade dom tillsammans och nådde maximal utdelning. Skadedjuret dödat och förpassat till återvinning, dock ej genom Lilos matsmältningsorgan😊

Här ligger kooikrarna som ska till Sunne jaktmässa och ha agilityuppvisning.