Humlan är borta! (Trodde jag ett tag).

I morse efter det att jag tagit ut och fodrat kom inte Humlan när vi skulle gå in. Jag ropade och visslade utan att någon Humla kom. Letade runt utan resultat. Det visade sig efter en stund att den lilla rackaren smitit in i Kopurs box när jag tog ut honom. Som vanligt stängde jag igen boxdörren innan jag gick ut. Så när jag väl kollade boxen så tittade Humlan upp på mig med sina små ögon, lade huvudet på sned och tycktes säga; "Det fattar du väl att det inte går att komma när du ropar eftersom du så fint stängt in mig i boxen, idiot".
Ikväll låg Humlan och Millan och verkligen kopplade av hos varandra. Det är någon form av försiktigt accepterande dem emellan. Åtminstone från Humlans sida. Från Millan är det bara kärlek.

Dags att smörja in Griimas trampdynor. Hon har fått lite sprickor i dem. Hoppas att de går tillbaka. Annars kan det bli en långdragen historia.

På torsdag bär det iväg. Träning på Dille med Stina. Snacka om att hon kommer att älska att få komma igång med träningen igen. Vi är två som ser fram emot det.