När jag kom hem så möttes jag av tre stycken överentusiastiska hundar. Stina, Griima och Humlan(Solveigs border terrier)som glatt skällde mig välkommen hem. När jag kom ut till stallet så blev Stina väldigt mycket "min" hund. Ulla hade varit ute och ridit med våra två vildar. Självklart hade Stina hittat något "mumsigt" att rulla sig i. Det var inte lite som kleggar fast på henne. Hela halsen var stel av geggan och hela hennes väst var brunfläckig. Hon luktade verkligen skit - HUVVA!
Ulla gick in och tog Griima med sig och ropade att jag fick ta in "MIN" hund. Stina fick vara kvar ute med mig medan jag sågade upp lite brädor till ved med motorsågen. Det blev 3 proppfulla skottkärror innan vi gick in. Av med den skitiga västen och ner med hunden i vasken i källaren. Schamponering och sköljning följt av torkning.
Upp och åt lite middag för att sedan gå ner i källaren och göra ännu en schamponering med allt vad det innebar. Stina måste ha trott att jag var tokig för nu togs det fram fetvadd som trycktes ner i öronen innan hon fick en tredje omgång i vasken. Denna gången tog jag öronen och hela huvudet så nu borde det väl vara nog. Men lik förbaskat luktade hon illa. inte lika mycket men ändå. Vädring av hund! Har någon testat för att se om det funkar?
Det är väl vådan av att bo på landet där vi kan ha hundarna lösa så att de bland annat kan hitta en massa "mumma" att rumstera runt i. Så här ser en ren Stina ut då hon är ute i september markerna. Själv ska jag förbi Tasseborg och köpa hundschampo som är parfymerat med liljekonvalj eller någon annan god doft.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar