lördag 14 mars 2020

Det har skrivits mycket

Skrivit på annat än bloggen

Mitt huvud har under den senaste tiden varit fullt av en hel massa annat än att skriva på bloggen. De flesta har nog överseende med det för det resulterade i en bok.
Det började som ett personligt projekt att skriva ner mina funderingar runt viltspår och hur jag jobbar med våra hundar. Allt eftersom jag skrev så insåg jag att det var just en sådan här liten enkel bok med lite tips och spårskisser som jag hade velat ha när jag började. Visst finns det böcker om viltspår men det var ingen av dessa som jag egentligen behövde för att komma igång. Den skulle vara enkel. Det skulle finnas spårskisser och utrymme att analysera hundens och ens egna arbete efter spårningen.
Nu finns det en😃 Jag kommer att trycka upp ett antal exemplar genom egen försorg och sälja till den som är intresserad. Äger jag hela processen själv så finns det ingen som kan styra mig i annan riktning än vad jag själv önskar. Profiten är det minst viktiga, går det jämnt ut med några kronor plus så är jag nöjd. Jag har även märkt att jag struntar i jantelagen i detta avseendet. Det är inte utan att jag är stolt över vad jag presterat. Samtidigt som jag har hållit på och skriva så har jag också lärt mig mycket mer om mina egna hundar. Man liksom tittar lite mer på hur de jobbar i spåret och med ringningar.
Skrivandet spillde över så att jag även skrev annat. Både för min egen skull men även för att dela med mig av till min dotter och barnbarn. "Ögonblick i livet" är en samling minnen från mitt liv. Både som barn och vuxen. Det var till en början lite svårt att hitta guldkornen men efter att ha skrivit ner några så kom det ena efter det andra. Vissa saker har jag självfallet inte hela bilden av men kärnan finns där och sedan fick jag fylla i så att det blev ett tydligare sammanhang. Jag hade som mål att få till tio stycken men det var riktigt roligt så jag fortsätter nog ett tag till.

Det händer ju även annat

Även om det varit otroligt roligt och givande att skriva å har det även jobbats med hund. Vi har ju i denna del av landet varit förskonade från snö i större mängder. Utan problem har jag både spårat, kört agility och cyklat med hundarna utan att behöva funder vidare över det. Agilitybanan har jag inte ens plockat ihop den här vintern. Och det är även blött ute i markerna då tjälen lyser med sin frånvaro.

Crufts

Ulla och Ambie var på väg till Cruft´s i Birmingham men vände nere vid tyska gränsen. De tänkte helt rätt. Det är inte värt risken att bli satt i karantän ett par veckor på hotell eller ombord på en färja. Nu ser man ju tydligt att det var rätt beslut att ta. Italien har stängt ner och den näst största nationen på Crufts var just Italien. De fick en bra hemresa då de passerade både Engelssons och Ullared på sin väg tillbaka mot Bolltorp. Shoppingbehovet är tillfredställt för stunden och det var bara bra grejor de köpte.

Skooihoppet

Vår rasklubb fixade den 7 mars officiell klass 2 tävling hopp i Stockholmstrakten. Det var ett jätteskooigt initiativ. Det var kooikrar med både på den officiella startlistan och en mängd som deltog inofficiellt för att vara med och tävla om bästa kooiker. Att det kunde vara så roligt att vara funktionär hade jag glömt bort. Att bli tvingad att sitta och titta på en massa bra agility är ju inget man är bortskämd med.


Årets kooiker
På årsmötet i söndags delades rosetterna ut till årets kooiker i de olika kategorierna. Vi kunde inte vara med på årsmötet så vi fick våra redan dagen innan på Skooihoppet. Ambi fick rosett för sin 3:e plats i årets utställningskooiker, tikar. En 4:e plats som årets viltspårkooiker gav Wynja en rosett. Rosetterna var verkligen tjusiga och pryder nu sin plats på väggen i hundrummet.

Ulla fotade mor och dotter som stoltserade med sina rosetter innan de hängdes upp på väggen. Ja, rosetterna alltså. Hundarna fick vara kvar på golvet😂


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar