På resande fot och en f-bannad matförgiftning

De senaste veckorna har det varit en hel del som hänt. Det mesta riktigt roligt men det fanns en rejäl bit smolk i bägaren. Som tur var det inte långvarigt men det tog på krafterna.
När man ser på det så har det faktiskt varit betydligt mer grejor på gång efter semestern än det var under densamma. Men vad gör man inte för att få ett aktivt och innehållsrikt liv.

Firandet av en 4-åring

Det var ett fantastiskt väder i Östersund när vi var där för att fira barnbarnets 4-årsdag. Ja det var nästan för bra väder, ca 30 grader i dagarna 2 och deras lilla spa-pool på altanen kom väl till pass. AC´n inomhus uppskattades fantastiskt mycket av de fyra håriga som var med oss upp.

Poolbad och poolhäng! Man ser tydligt vem som gillar och inte gillar värmen.

Matförgiftning "el grande"

Den var säkert inte stor för läkarvetenskapen men för mig var det en gigantisk tillställning. Tänk att man ska komma en bit över 50 innan man får en dylik upplevelse. Den kom som ett brev på posten, det vill säga helt utan avisering och väldigt plötsligt på kvällen. Väldigt intensivt ett par timmar och försvann sedan tillsammans med resterna i den vita stolen. Den efterlämnade ett litet vrak på några år över 50. Jag var helt klappslut. Trots allt var det skönt att det var över så snabbt men det tog ett par dagar att komma tillbaka i balans med allt igen. Tur att Ulla var hemma och inte jobbade under den intensiva delen, för jag fick både peppning, tröst och service av bästa hustrun..

Sunne jaktmässa och hundar på SPA

På torsdag eftermiddag så lastade jag hundarna och drog med mig den Bolltorpska banan till Rottneros park där mässan skulle gå av stapeln. Himla tur att jag hade lastat allt på onsdagskvällen innan "el grande" satte in. Det blev över 3 liter vatten som jag drack på vägen dit. Varenda centiliter behövdes för att återställa vätskebalansen. Det var riktigt tufft att lasta av och bygga bana på kvällen men efter lite småsår, svordomar och svett så var den på plats och rum med dusch på Selma spa hägrade.

Återhämtning i skuggan mellan uppvisningarna.

Ulla kom upp under fredagen vilket gjorde saker och ting lite lättare. Hundarna skötte sig exemplariskt och Lilo gick med förare ur publiken för första gången. Ambie släppte jag inte ut på detta äventyr då hon inte är där ännu. Wynja gick likt tåget som vanligt, hon anpassade farten efter den som sprang med henne. 

Nästan hela den Bolltorpska flocken  njuter ikapp.

På kvällen var det relax på rum och spa för de tvåbenta följt av middag. En högrevsburgare för mig vilket var den första riktiga maten jag åt sedan onsdagen. Hundarna njöt av att få bara vara och visade hur de verkligen tycker om att vara på resande fot.

Information till deltagande rasklubbar inför agilityn.

På lördagen var det bara en uppvisning och sedan var det blåbärsklass gånger 2. En för rasklubbarna där de tävlade mot varandra och en som var öppen för publiken att delta i. Det var väl inte den bästa agility att frossa i, men det var fantastiskt att se hur roligt både hundar och förare hade då de jobbade på att ta sig runt banan.

Ibland är det många på samma hund. här är det 3 generationer som 

samverkar för att få över sin adept. Men det var gammelfarmors hund

Inkallning genom tunnel av aktiv och rolig husse. Taxen löste det galant redan gång 2.

Utställningsträning

Trodde väl aldrig att jag skulle bli vänstervarvare med Lilo. Men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.

Både Lilo och jag behövde lite ringträning, framför allt undertecknad. Vi behöver få till det här med att gå/halvspringa och visa upp sig. Jag har inga problem men har lite svårt att få till det med Lilo. Hon vill gärna springa med nosen i backen vilket gör att hon blir ganska låst och stel i rörelserna. Jag vet att hon kan. Jag har sett henne göra det. Jag måste bara få till det så att hon gör det med mig. Jag måste vara det roligaste och mest intressanta i ringen. Funkar super när vi står still men så fort vi ska röra oss så kör hon ner huvudet.

Jag är mycket väl medveten om att detta är ett I-landsproblem men det skulle vara kul att få till det. 

För det var kanske just detta som resulterade i ett BIM istället för ett BIR i Västerås? Vi får väl se om träningen på ÖLKK i Kvinnersta ger något resultat på utställningen i Askersund till helgen.

Ja den träningen blev det inte mycket bevänt med. Hamnade i trafikkö så det hade nästan tagit slut på träningen innan vi kommit fram. Men som före detta officerare i flygvapnet gjorde vi en snabb analys av läget och tog annat beslut och färdväg.
I stället för ringträning blev det miljöträning i Örebros centrala delar med ett stopp på "Bara vara" för kaffe och glass. Detta alternativa förfarande uppskattades av både hundar och förare.
Kvällens aktiviteter avslutades med att jag byggde upp delar av den Bolltorpska banan som vilat ut efter resan till Sunne.

Träning inför KM

På den Bolltorpska banan pågår hinderträningen inför KM i agility den 16/8. Det är inte utan att det brådskar. För Wynja är det lugnt. Problemet, eller rättare sagt utmaningen är att hinna få till ett fungerande slalom på Lilo. Funkar det så funkar det. Viktigast är ändå att ha kul på banan. För Lilo är det främst tävlingsträning men det skulle vara kull om hon kunde sätta ett resultat.

Ulla har också lite att sätta tänderna i, Ambie är inte alltid den mest samarbetsvilliga "agilityhunden". Vad gäller Ambie så ser det ut som om det blir jag som ska ta henne på blåbärsrundan på Clubshowen.

Utställning i Askersund

Så var det då dags att vänstervarva på allvar igen. Aktiviteterna i fråga arrangerades av Örebro läns kennelklubb och platsen var Askersunds idrottsplats. Det är inte utan viss spänning vi checkar in och tar oss fram till ringen. Det är alltid svårt att veta utfall på en tävling som är ett resultat efter en människas uppfattning och bedömning. Det har ju gått bra förut så varför inte nu?

Gick helt okej med att ställa i ihållande regn. Båda hundarna fick excellent samt att Ambie fick CK och blev bästa tik 2:a. Lilo blev bästa tik 3:a utan CK men jag är nöjd med excellentet. Problemet med att hålla ner huvudet fortsätter men vi fick i alla fall delvis till det. Skönt att inte ha hundar som blir negativa av dåligt väder. Bara att fortsätta träna inför nästa helg och clubshowen...