I dag efter jobbet hände det. Snabbt som ögat plockades det fram hopphinder, däck och slalom. In och hämta de små håriga. Började med Stina. Hon var som vanligt när vi gick ut men då hon såg hindren blev hon helt loss. Skällde och ylade samt snurrade runt. Rackarns vad hon följde fint. Slalomet gick som en dans. Trots uppehåll i hinderträning sedan augusti i fjol så var det som om det var i går hon for fram mellan käpparna. Snacka om att vi hade en underbar stund på banan. Underlaget är inte det bästa men det kommer att fixas så snart som möjligt. Den blir större än den jag hade på Halåsen och sedan ligger den bara 25 meter från ytterdörren. Vilken livsglädje hon visade där hon flög fram mellan hindren.
När Stina hade fått sitt så byttes hon ut mot Griima. Precis som Stina så blev Griima småtokig när hon såg hindren. Hon rusade dit och tog ett par hopphinder i ren glädje. När jag handlade henne runt bland hopphindren så följde hon så himla fint. Glad, pigg och framåt. Jag hade ställt upp slalomkäppar i en "allé" och lät Griima gå igenom där. Hon kom ihåg allt sedan vi tränade i augusti och jag upplevde en sån glädje över att hon har befäst kunskapen så pass bra sedan i fjol.Till helgen kommer tunnlar, gungbräda och långhopp fram. Då blir det köra av. Nu har husse fått mersmak precis som de båda ludna damerna. Känns extra skönt att bo här nere när man ser på väderprognoserna norrut.
Om en och en halv vecka ska jag och Stina bekänna färg i Askersunds ridhus. Jag hoppas vi hinner få till Griimas slalom någorlunda innan hon och jag debuterar på banorna i Katrineholm på annandag påsk.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar