måndag 5 april 2010

"Downhill" - Absolut inget för mig!

Påskhelgen lider mot sitt slut och lider gör väl jag också. Skulle så gärna vilja att påskhelgen är lite längre utan att behöva ta ut lediga dagar. Vi har haft alldeles underbart väder uppe på Halåsen. Snön förvinner mer och mer samtidigt som det kommer fram mer och mer saker som legat dolda i snön (både bra och dåliga saker).

Kollade hur det såg ut på min agilityplan. Fortsätter det så här med väderleken så är det läge att plocka fram hindren nästa helg. Jag vet tre stycken som då kommer att vara väldigt glada.

Den stora nackdelen med våren är att hundarna blir så förbaskat skitiga. Som tur är finns det snö kvar som de kan få pulsa i innan de tas in. Då har den värsta skiten lämnat deras små håriga kroppar. Lurade Stina & Griima att pulsa rejält i snön genom att köra lite uppletande med dom innan de fick komma in. Vips så var de bara blöta, men rena.
Var uppe på loftet och pumpade i lite vårluft i däcken på Jessicas cykel som jag ämnade tjuvlåna en stund för att träna hundarna. Tanken var att gå upp till väderradarn på Halåsberget och sedan glatt rulla hemöver för att få lite tempoträning på hundarna. Vägen har ju varit plogad och med det tövädret som varit måste den ju bara vara snöfri.

Jag kom bara en liten bit upp innan jag insåg att jag varit för positivt inställd. Det var snö kvar. Cirka 5 cm sockersnö med ett tunt lager skare uppe på. Det var dock det minsta problemet. "Folk" hade ju dessutom ridit på vägen vilket gjort att det var en massa små frysta gropar över i stort sett hela vägen. Tjurigheten tog dock överhand och vi traskade uppöver, hundarna och jag ledandes på en cykel. Väl uppe så gick det tämligen bra att cykla till väderradarn. Lite hoppigt och ett framdäck som ville åka sin egna väg ibland.

Det stora problemet uppstod när jag skulle rulla utför. För det första gick det ganska fort. För det andra fungerade inte bakhjulsbromsen så där himla bra och för det tredje så levde framhjulet sitt egna liv och ville svänga av vid varenda liten frusen grop som de smö söta hästhovarna gjort i snön. Det gick på nåder ner utan olyckor men det var riktigt nära vid ett par tillfällen. Har i alla fall fått en insikt och det är att "downhill" vore nog för mig ett 100%igt sätt att skada mig illa på. Lite snö på grusväg är den maximala cykelutmaningen för mig.
Både jag och hundarna fick dock ett riktigt bra träningspass.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar