I väntan på ultraljud😊

Friarresa till Söderhamn

Nikon & Wynja i en liten svängom. De hade
nog tjuvläst i boken om parningsbeteenden.

Det blev en lyckad träff för Wynja uppe i Söderhamn. Vi hade missat lite med tidsberäkningen så Ulla och Wynja fick bo kvar i Söderhamn en hel vecka. Tur att det var trevliga hanhundsägare och hanhund. De fixade och donade så att Ulla skulle känna sig hemma. Nikon var en riktig gentleman och väntade in Wynja till dess det var dags.
När hon var redo så var det inga som helst problem. Det blev ett par lyckade parningar till allas vår glädje. Sedan var det bara att vänta på att hon skulle ta sig och få ännu en liten kull med kooikrar.

Väntar med glädje och lite oro

Om bara några dagar får vi reda på om Wynja är dräktig eller inte. Kristin, vår veterinär ska kolla Wynja med sin ultraljudsutrustning. Tyvärr kan jag inte vara med själv utan det blir Ulla som får se om det finns små puppisar i Wynjas mage. Jag får veta det när jag kommer från jobbet och möter förhoppningsvis en garanterat dräktig hund med rakad mage. Om ultraljudet är positivt så blir det att byta foder till ett för dräktiga tikar. Känns faktiskt skönt att vi har Royal Canin till våra hundar. Foderbytet blir ju ingen större omställning då. Det märkte vi förra gången hon var dräktig och de andra gångerna vi har växlat inom Royal Canin med våra hundar. RC har ju ett koncept med foder som sträcker sig från den nyfödda valpen, växande hunden, arbetande hunden fram till den åldrande hunden samt en hel del fodertyper för olika problemområden och rastyper
 

Träningen ger glädje och resultat

Årets vinter har varit helt okej. Missade att ta in agilitybanan men det var nog en mening med det. Under barmarksdelarna så har det kunnat bli lite agilityträning. Det har varvats med lite cykling och viltspår så hundarna har fått jobba en del under vintern ändå. Känns bra att ha kunnat hålla hyfsad form på Wynja inför parning och eventuell dräktighet.

Spårade med Wynja i går och hon var inte speciellt pigg och framåt. Tvärtom så var hon riktigt låg emellanåt. Berodde förmodligen på att de sköt hagel/lerduva i grusgropen en bit bort. Där ser man vad hundarna kan smitta varandra med osäkerhet. Wynja har tidigare inte reagerat på skott medan Stina gjorde det. Under Stinas sista tid så märkte jag att Wynja började ta efter beteendet.
Lade två kortare spår för henne idag med olika delar i varje spår. I dag hade jag en helt annan hund med mig ut i skogen. Bra upptag och hon gick i stort sett mitt i spåret hela tiden. Bloduppehåll, vinklar och återgångsvinkel tog hon utan några problem. Hon tog de färska klövarna med glädje och bar dom stolt som en tupp tillbaka till bilen. Kommer ihåg när jag och Wynja började med viltspår. Då ville hon inte ens ta i klöven, nu är det som om hon inte gjort annat. 
 
Tack för alla fina bilder
Nikons husse är en rackare på att ta fina hundbilder. Alla bilderna i detta inlägget har han tagit då Ulla och Wynja var uppe i Söderhamn. Vill ni se fler av hans hundbilder så kolla på hans sida på facebook. Sök på Hundfotograf Tommy Eriksson. Där finns fantastiska bilder på olika hundar och han lyckas verkligen få fram deras karaktär i bilderna. 

Nu väntar vi bara med spänning på om det längre fram i vår blir kooikervalpar på den Bolltorpska farmen eller inte. Wynja visar alla tecken på att vara dräktig men man vet aldrig med hundar då skendräktighet kan påverka dom lika mycket som en riktig dräktighet i början. Men efter ultraljudet så vet vi hur det ser ut och får börja planeringen därefter.