VĂ„r!
Nu har i alla fall vÄren kommit pÄ riktigt. Hoppas bara att det inte blir nÄgra bakslag. Krokus och snödroppar blommar för fullt. Det dröjer inte lÀnge förrÀn tulpanernas knoppar lÀmnar bladens trygga omfamning. FÄglarna för liv ute, framför allt de dagar jag har hörapparaterna monterade bakom öronen. Sedan jag fick dom sÄ har jag insett vilka hÀrliga ljud jag missat under mÄnga Är. Förra Äret hörde jag grÀshopporna för första gÄngen pÄ vÀldigt lÀnge. Fantastiskt vad en del ljud kan göra sjÀlen lycklig och harmonisk. Ljuden vÀcker ju ocksÄ en massa minnen bÄde frÄn förr och nu. I vissa ljud blir delar av barndomens lyckliga upplevelser riktigt tydliga.Valpbesök
En av Wynjas valpar var pÄ besök med sina Àgare. Ambie och
Lilo for omkring som skÄllade troll och hade riktigt roligt. Lilo fick prova
agilitytunneln och det gick bra direkt. Inte mycket tvekan dÀr inte. MÀrktes
dock att det var en rejÀl utmaning för henne. NÀr vi fikade pÄ altanen sÄ var bÄda
hundarna riktigt lugna. De andra tre i den Bolltorpska flocken fick vara inne
sÄ att ungdomarna kunde rasa fritt utan att de vuxna försökte lugna ner deras
lekfulla sinnen.
TraktorjÀkeln.
Den dĂ€ringa gamla traktorn som stĂ„r pĂ„ gĂ„rden har ju varit vĂ€ldigt svĂ„r att starta i vinter☹. Inte ens med kablar frĂ„n berlingon gick det. Det sa inte ens klick i startmotorn. Trodde först att det var nĂ„got med huvudströmbrytaren. Kröp runt pĂ„ alla fyra och kollade under traktorn. Hittade 2 kopplingsdon för elkablar som hĂ€ngde och slĂ€ngde vid sidan av hydralvĂ€xeln. Vid nĂ€rmare kontroll sĂ„ visade det sig att en kabelsko gĂ„tt av. Satte ihop den lösa kabeln med motsvarande och anvĂ€nde ett kabelclips. Och ingen var vĂ€l mer förvĂ„nad Ă€n jag dĂ„ traktorn utan problem brummade igĂ„ng och funkade som om det aldrig varit nĂ„got fel pĂ„ den. Jag undrar fortfarande var Jessica har fĂ„tt sitt intresse för bilar och motorer ifrĂ„n. IfrĂ„n mig Ă€r det definitivt inte. Har aldrig gillat eller var sĂ€rskilt duktig pĂ„ motorer och att skruva. Jag Ă€r en nyttjare. En bil, den ska bara fungera – eller sĂ„ lĂ€mnar jag den till dottern numerađ
Upplands VÀsby, en dag pÄ Stockholms hundsportcentrum.
Det blev en riktigt tidig morgon och tvÄ timmar i bil innan
jag var framme i Upplands VĂ€sby. Himla fin hundhall med bra underlag. Det
kallas visst för matting och Àr nÄgot helt annat en de dÀr
konstgrÀshistorierna. Enda nackdelen Àr att fötterna nyper fast som sjutton vid
snabba svÀngar och stopp. Agilitybanorna var bra med flyt och bra linjer för
hundarna. Wynja hade bra fart men diskade sig i första loppet. Den dÀr husse
var inte med. Den okoncentrerade tvÄbeningen styrde ut henne mot ett hopphinder
som inte skulle tas i den kombinationen. Vi fick mer hinder för pengarna i alla
fall. I det andra loppet fick hon till ett sÄ kallat kooikerstopp. En
företeelse som hon kommit pÄ alldeles sjÀlv. Man tar helt enkelt och
tvÀrstannar framför ett icke specificerat hinder och kollar med husse om det
verkligen Àr detta hinder som stÄr pÄ tur. DÀr fick vi hinderfel. Trots dessa
smÄ missöden sÄ Àr jag nöjd med hennes insats. BÀttre fart Àn vad hon haft
tidigare. Kanske har jag hittat rÀtt recept.Hoppklassen gick.. Banorna var inte vad jag önskade. Att ta om en tunnel fyra gÄnger stÀller större krav pÄ att minnas en bana Àn kompetens att handla hunden.
Ambie var med och fick rejÀlt med miljötrÀning. BÄde inne i hallen med att hÀlsa pÄ mÀnniskor som att vara passiv nÀr andra for runt pÄ banan. DÄ hon lÄg i buren var hon faktiskt lugnet sjÀlv efter en liten stund. Mellan loppen var vi ute pÄ tvÄ rejÀla promenader ute lÀngs stigarna runt hundsportcentrum. Det var en himla tur att jag hade en tossa liggande i bilen. Det visade sig att Griima tappat huden pÄ en av de smÄ trampdynorna pÄ höger bak. Med tossan som skydd kunde hon i alla fall röra sig utan att halta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar