söndag 13 januari 2013

Våra fyrfota vänner berör oss dagligen.

Såg detta klippet på facebook och är bara tvungen att lägga ut den på bloggen också. Det går inte en dag utan att jag fascineras av mina hundars beteenden i olika situationer. När jag sedan ser ett sådant här klipp så är det inte utan att jag berörs av hur inkännande våra fyrfota vänner är.

Då Ulla har artros i ena axeln och allt som oftast har rejält ont så ser jag hur Stina kollar av Ulla och ser om hon behöver stöd eller inte. De gånger smärtan är i det närmaste outhärdlig för Ulla så kryper Stina intill och riktigt kramar om Ulla. Då det inte är riktigt lika illa så nöjer hon sig med att lägga sig bredvid med huvudet i Ullas knä. Bara Stinas beteende är smärtlindrande/smärtavledande vilket hon verkar förstå av en eller annan anledning för så fort det lugnar ner sig så kan Stina gå undan. Vi har nog ett mäktigt kontrakt med de fyrfota inhysingarna.

Min älskade hustru bad mig precis(lördag kväll) att servera henne ett glas punch med en isbit i. Jag kom då att tänka på en liten episod som utspelade sig i det Bolltorpska köket under julhelgen. Ulla pratade om att det skulle var gott med punch och frågade om det var någon annan som ville ha. Ingen annan var sugen så hon spädde på rejält med vad gott punch egentligen är. Problemet var nog att hon bejakade sin manliga sida. Det vill säga att prata och agera samtidigt vilket inte alltid faller så väl ut.
Då hon serverat sig en rejäl punch med en isbit i och var på väg in i vardagsrummet så smuttade hon en riktig sipp på punchen och skrek rakt ut. Alla undrade vi vad det var som hänt. Hon svor och skrattade om vartannat så det dröjde en stund innan det framkom vad som skett. Eftersom hon hela tiden pratat då hon gjorde iordning sin punch så slog det manliga beteendet i henne till med full kraft. Hon pratade och tänkte punch men fick tydligen en liten tankelapsus för hon hällde upp skåne. Och hur smakar skåne när man tror det är punch. Jo, rent ut sagt för djävligt och det hördes verkligen på Ullas ordval att det inte var gott. Vi fick oss alla ett gott skratt medan Ulla spottade och fräste

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar