Livet är fint, trots allt.

Är inne i ett stim. Det är verkligen liv och rörelse runtomkring mig nu. Jobbet är i sig en riktig smältdegel där allt skulle vara gjort senast i går. Varför är jag inte förvånad? Vid sidan av jobbet är det också en hel del rörelse.

Styrelsemöte på klubben och jobba lite runt det med organisation och verksamhet. Det är faktiskt riktigt roligt att sammanställa verksamheterna och uppdragen för att få lite struktur över det hela. Samtidigt med detta så är det tävlingsledarutbildningen som upptar en hel del tankeverksamhet. Examinationstävlingen skall planeras och organiseras. Ja, det är i stort sett redan klart trots att den inte är förrän i oktober. Känns bra att ligga i framkant.

Nu verkar våren eller åtminstone vårvintern ha kommit på allvar. På väg till jobbet ser jag att orrarna har börjat samlas och spela på två av de spelplatser som finns längs vägen. Ännu är de inte så himla många men 10 stycken som rusar runt är en ganska häftig syn ändå. Förra årets rekord var 26. Då var jag tvungen att stanna för att titta en stund.

Nu är det dags att börja fokusera på tävlingsbanorna igen. Helgen den 27-28 mars bär det av till Nordmaling för tävlingar inomhus i ett ridhus. Den 25 den veckan är det träning på Dille vilket gör att jag och Stina kan känna av formen och finslipa en el grejor. Vad vet jag inte men något lär väl behöva utvecklas. Det blir även officiell premiär för back on track täcket från Dille foder & maskin. De ger fortfarande 30% på dessa till dem som är medlemmar i närområdets brukshundklubbar. Gör ett besök och prova vilken storlek din hund har.Ser verkligen fram mot nya djärva mål på årets agilitybanor som finns både lite här och där. Dessa kan vara officiella eller inofficiella tävlingar. Träningar på banan hemma eller på klubben. För kan man egentligen vara utan något som är så "vansinnigt kul"?